Kritiserad Burmaledare kommer till Sverige

INRIKES

Politik. Det är svårt att upprätthålla en gloria samtidigt som man deltar i den dagliga politiken. Det säger journalisten och Burmakännaren Jesper Bengtsson om kritiken mot Burmas statskansler Aung San Suu Kyi, som snart kommer till Sverige.

Den 13 och 14 juni är den burmesiske ledaren Aung San Suu Kyi i Stockholm för att bland annat diskutera bilaterala relationer med statsminister Stefan Löfven (S) och hålla ett anförande i riksdagen.

Aung San Suu Kyi har hyllats för sin demokratikamp, men sedan hon tillträdde som landets statskansler har hon beskrivits som en kämpe med glorian på sned.

– Sverige har en växande handel med Burma och vi ger en del bistånd. Så när de diskuterar bilaterala relationerna måste man ju ta upp situationen för de utsatta minoriteterna, säger Jesper Bengtsson.

Utsatt muslimsk minoritet

Kritiken handlar framförallt om systematiska övergrepp mot den muslimska minoriteten rohingya, vilket flera människorättsorganisationer har rapporterat om.

– Mänskliga rättigheter var hennes poäng som oppositionsledare, men vad gäller rohingyas har hon i stor utsträckning förnekat de problem som människorättsorganisationerna har pekat ut, säger Jesper Bengtsson som har skrivit boken En kamp för frihet - Aung San Suu Kyi.

Grundlagen i Burma gör att militären fortfarande styr över viktiga områden och det gör det svårt för den civila regeringen att driva en fredsprocess. Militären driver på kriget mot de etniska minoriteterna och utan en fredsprocess kommer inte demokratin vidare, menar Jesper Bengtsson.

Kan fortfarande göra skillnad

Han anser att Aung San Suu Kyi ändå förtjänar den gloria hon har haft.

– Hon satt i husarrest i femton år och hade ett otroligt civilkurage i kampen mot militärdiktaturen. Det återstår att se hur bilden av henne blir i framtiden, hennes tid som reell makthavare har bara börjat. Det som behövs är att Burma nu tar ytterligare steg i demokratiprocessen och då krävs det att militären också är med på de förändringarna eftersom de har så pass stort inflytande.

FAKTA

Aung San Suu Kyi till makten

Valet 2015, som betecknats som Burmas första demokratiska, hölls 8 november och redan dagen efter var det tydligt att NLD (Nationella förbundet för demokrati) skulle vinna med bred marginal.

Eftersom författningen inte tillåter en person med familjeanknytning till en utländsk medborgare att bli president kan Aung San Suu Kyi inte tillträda den posten. För att komma runt lagen kandiderade i stället hennes barndomsvän och bundsförvant Htin Kyaw till presidentposten, vilken han också fick 2016.

Sedan dess styrs Burma av NLD och indirekt av Aung San Suu Kyi.

Källa: Nationalencyklopedin

TT

ARTIKELN HANDLAR OM