Plan för nyanlända tonåringar att klara skolan

INRIKES

Utbildning. Regeringen får nu en rad förslag för hur elever som kommer till Sverige i årskurs 7-9 ska klara av att få behörighet till gymnasieskolan.

Utredaren föreslår bland annat individuella studieplaner, längre lovskolor och förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) fick en hel bibba förslag från den särskilda utredaren Ebba Östlin. Hon har haft i uppdrag att föreslå hur utbildningen för nyanlända elever som kommer in sent i den svenska grundskolan ska anpassas för att öka elevernas möjligheter att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

– Man kan nästan inte överskatta betydelsen av en fullgjord gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Det är helt avgörande för många ungdomars möjligheter att ta sig in, säger Anna Ekström.

Men de nyanlända elever som kommer till Sverige i högstadieåldern, utan att kunna svenska och kanske med dålig utbildningsbakgrund, har väldigt kort tid på sig att nå behörighet.

Utredaren föreslår en individuell studieplan och även möjlighet till anpassad timplan, där eleverna kan få mer undervisning i ett antal utvalda ämnen som exempelvis svenska, matematik och engelska.

Ett annat förslag är att elever i stället för underkänt, ska kunna få ett skriftligt omdöme som tar sikte på den kunskapsutveckling som gjorts. Andra förslag är längre lovskolor för att inte förlora tid i inlärning och svenskaträning, förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet, vilket pekats ut som en viktig faktor för att nå resultat, samt att även ensamkommande ska ha rätt till modersmålsundervisning.

FAKTA

Tre av tio nyinvandrade gymnasiebehöriga

Våren 2016 blev 91 procent av de svenskfödda 15-16-åringarna behöriga till gymnasieskolan. Av de nyinvandrade eleverna blev 30 procent behöriga. I gruppen med okänd bakgrund var andelen 4 procent.

En nyinvandrad elev har bott högst fyra år i Sverige, medan en person med okänd bakgrund ännu inte fått ett svenskt personnummer.

Vid 24 års ålder har omkring åtta av tio svenskfödda personer ett slutbetyg från gymnasiet. Bland utrikes födda som kommit till Sverige före sju års ålder hade åtta av tio kvinnor och sju av tio män ett slutbetyg. Av dem som invandrat när de var 13 år eller äldre, från ett land utanför Europa och som flykting eller dess anhörig var det 33 procent av kvinnorna och 27 procent av männen som hade slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder.

Källa: SOU 2017:54

TT

ARTIKELN HANDLAR OM