Falska nyheter säljs systematiskt

INRIKES

IT. För mellan 15 och 75 öre går det att köpa en röst på en rysk opinionsundersökningssajt, enligt en ny rapport. Snarlika fenomen kan uppstå i Sverige, varnar myndighetsexpert.

– Jag har jobbat med antivirusskydd sedan 2002 och sett hur trenden med tjänster som säljer skadlig kod växt. De här tjänsterna påminner om den verksamheten, det förekommer systematiskt, säger Johan Jarl, IT-säkerhetsspecialist på Trend Micro.

I rapporten "The Fake News Machine" har det japanska börsbolaget kartlagt sajter i Ryssland, Kina, Mellanöstern och i den engelskspråkiga världen som kan användas för att sprida falska nyheter.

Varningssignalerna

I Ryssland finns fullservicehus som erbjuder allt från att - ibland via falska pressmeddelanden - skapa falska nyheter eller manipulera händelser och marknadsföra spridningen.

TT: Hur kan en falsk nyhet upptäckas?

– Generellt är de ganska extrema eftersom de ska locka till läsning. Det finns några enkla råd att reagera på, länkning sker ofta till okända domäner, texterna saknar angiven författare, datum saknas och det finns eventuellt många likartade kommentarer kopplade till artikeln, säger Jarl.

Säljer följare

I rapporten nämns också en rysk tjänst som erbjuder manipulerade omröstningar på sociala medier. En röst kostar mellan 1 och 5 rubel, motsvarande 15 till 75 öre, beroende på säkerhetslösning.

I Kina finns liknande verksamhet. Här berör rapporten också en tjänst som tar bort misshagliga nyheter från internet. En metod som då använts är att muta IT-administratörer på specifika webbplatser för att ta bort information.

Rapporten tar också upp en Englandsbaserad sajt som säljer följare, retweetar och "favoritmarkeringar" på exempelvis Instagram, Twitter, Youtube, Facebook och Soundcloud. För 3 150 dollar erbjuds en miljon visningar på Youtube och 50 000 likes. På motsvarande tjänster i Mellanöstern varierar priset beroende på om det falska ska spridas av människor eller av så kallade botar.

– Botar är datorprogram som används exempelvis på Twitter för att automatiskt skapa konton, gilla och dela information, säger Johan Jarl.

Hamnar högre upp

Exakt vilket inflytande dessa tjänster har är inte helt klarlagt. I Sverige är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som arbetar med att möta informationspåverkan från främmande makt och andra aktörer. Enligt MSB betyder inte antalet "likes" på Youtube att en kampanj lyckats.

– Men videon når kanske högre upp i sökresultat på Facebook och Google eller de plattformar man använder, säger Dominik Swiecicki, expert på att möta informationspåverkan och senior analytiker på MSB.

Enligt Swiecicki handlar verksamheten inte bara om antagonister som vill påverka ett samhälle negativt utan lika mycket av aktörer som vill sälja varor via internet.

– När det gäller omröstningar på nätet gäller det inte bara i trollfabriker Ryssland. Man kan tänka sig att aktivister i Sverige också samlas kring att få ett budskap att se ut som att det har ett större stöd än det faktiskt har. Till exempel i samband med omröstningar i debattprogram i tv, säger Swiecicki.

FAKTA

Falska nyheter - ekonomiskt eller politiskt motiv

Motivet att sprida falska nyheter är ofta politiskt eller finansiellt. Politiskt handlar det om att få människor att ändra ståndpunkt.

Finansiellt kan falska nyheter användas för att påverka aktiekurser eller som lockbeten på sociala medier som exempelvis Twitter och Facebook för att länka internetanvändare till sajter som sedan säljer annonser och får in annonspengar.

En metod för politiskt motiverade fejknyheter handlar om "karaktärsmord och dataläckor". I rapporten nämns läckorna runt det franska presidentvalet och kandidaten Emmanuel Macron som exempel.

Betalningen för tjänster relaterade till falska nyheter sker exempelvis via Paypal, Yandex, Visa, Mastercard eller Bitcoin.

Källa: Trend Micro

TT

ARTIKELN HANDLAR OM