Sverige förbereder jätteköp av nytt luftvärn

INRIKES

Försvar. Sveriges luftvärn med medellång räckvidd, med rötter från 1960-talet, har börjat spela ut sin roll.

Målet är att ett nytt system ska börja sättas in år 2020.

– Det blir säkert ett av de dyrare försvarssystemen, säger Joakim Lewin på Försvarets materielverk (FMV).

Sveriges robotsystem 97 utvecklades av USA i slutet på 1950-talet under namnet Hawk. Även om systemet uppgraderats flera gånger behöver det nu bytas ut.

– Även om man kan modifiera och förbättra gamla system så finns det en gräns för hur gamla de kan bli. Så mycket kan man vara överens om att Hawk börjar bli gammalt, säger Carl Sjöstrand vid luftvärnsregementet i Halmstad.

Hoten från luften har utvecklats mycket under de senaste åren. Från att tidigare ha varit fokuserade på att slå ut exempelvis flygplan eller helikoptrar behöver dagens system kunna verka mot andra hot, främst olika typer av robotar.

– Man pratar om ballistiska missiler, som de Iskanderrobotar som ställts upp i Kaliningrad som därmed kan vara ett hot mot Gotland och huvudstaden. I det fallet krävs ett bättre system än Hawksystemet, som inte har kapacitet mot dem, säger Sjöstrand.

Siktar på 2020

Joakim Lewin på FMV säger att det skett en kraftig utveckling de senaste decennierna.

– Även det klassiska attackflygplanet släpper en attackrobot 80-100 kilometer från målet, sedan är det bara roboten som kommer. Den är mycket svårare att träffa än flygplanet, eftersom den är mindre och går snabbare. Går man tillbaka till 80-90-talen fick flygplan flyga fram till målet och släppa bomben, säger han

Affären bereds på myndigheten och det är främst två system man tittar på, antingen Patriot från amerikanska Lockheed Martin och Raytheon, eller fransk-italienska Samp/T av Eurosam. Lewin säger att det rör sig om komplexa system, och därmed omfattande kostnader.

– Det blir säkert ett av de dyrare försvarssystemen, men inte fullt så dyrt som Gripen, säger Lewin.

Även om ett system beställs i dag tar det tid innan de levereras och kan göras redo att användas. Försvaret behöver också utbilda personal och bemanna systemen.

– Vi har som mål att få de första på plats 2020 och sedan en tillväxt på ungefär tio år efter det, säger han.

Från 22 till 2

Flygvapnet och luftvärnet är nära sammankopplade. Luftvärnet ska tillsammans med Gripenplanen skydda landet mot hot från luften.

– Har man inget skydd av sina flygbaser har man snart inga flygplan kvar, för de är väldigt sårbara på marken, säger Lewin.

Efter kalla krigets slut skars landets luftvärnsförsvar ned kraftigt. 1996 hade Sverige 22 luftvärnsbataljoner.

– Nu har vi ju två bataljoner som kan skickas i olika riktningar. Vi har övat på att ta oss ganska snabbt till Stockholm och Gotland med en av bataljonerna, och vi har viss möjlighet att agera i halvbataljon, säger Carl Sjöstrand.

FAKTA

Patriot och Samp/T

Patriot och Samp/T är två lastbilsmonterade luftvärnssystem för medel- till långdistans.

Amerikanska Patriot, utvecklad av Lockheed Martin och Raytheon, är utvecklad för att skjuta ned inkommande robotar och andra objekt. Systemet har köpts av 13 länder. Varje robot kostar mer än motsvarande 25 miljoner kronor. Polen räknar med att "inte betala mer än" motsvarande närmare 70 miljarder för åtta Patriotsystem.

Patriotroboten kan nå 70 kilometer långt och högre än 23 kilometer.

Samp/T utvecklas av Eurosam, som i sin tur ägs av MBDA och Thales. Systemet används i Frankrike och Italien och når mer än 100 kilometer. Varje robot väger 450 kilo och har en hastighet på 5 500 kilometer i timmen.

Källor: Defense News, Washington Post, army-technology.com, Eurosam, MBDA.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM