Ann Linde: Fick informationen 2015

INRIKES

Politik. Ann Linde (S) var Anders Ygemans statssekreterare 2015. Hon var bland de första i regeringen som informerades av Säpo om skandalen på Transportstyrelsen.

Men upphandlingen stoppades inte - trots Säpos rekommendation.

– Informationen då var inte i närheten av allt det som kom fram sen, säger Ann Linde till TT.

Nuvarande EU- och handelsministern Ann Linde är en av nyckelpersonerna i hur informationen vandrade genom regeringen efter IT-skandalen på Transportstyrelsen.

Myndigheten lade ut driften med bland annat hemliga personuppgifter på IBM, vilket sköttes av icke säkerhetsklassad personal i Östeuropa, i december 2015.

Men tre månader innan dess, i september, fick Ann Linde, som då var statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman, information från Säpo om upphandlingens risker. Hon säger att Säpo var "mycket oroliga" och skulle inleda en tillsyn.

– Men den informationen då var inte i närheten av allt det som kom fram sedan. Det som jag fick information om var att Säpo fått indikationer på att vissa uppgifter ur körkortsregistret kunde hamna i orätta händer för att Transportstyrelsen skulle göra en outsourcing, säger Ann Linde till TT.

Vid tillfället visste man också på Transportstyrelsen att generaldirektör Maria Ågren beslutat att göra avsteg från lagen. Flera medarbetare på myndigheten hade reagerat i protest, och även internrevisorn på Transportstyrelsen hade varnat myndighetens styrelse om upphandlingen.

Linde: Ygeman och Löfven talar sanning

Linde säger att hon själv blev orolig och höll sig informerad. Hon bekräftar att hon i november 2015 också fick reda på att Säpo rekommenderade ett omedelbart stopp för outsourcingen. Trots detta stoppades inget.

Ann Linde säger att allt fick fortgå eftersom Transportstyrelsen godkände upphandlingen.

– Svaret var att de fortsatte och det var en av anledningarna som ledde till förundersökning.

Linde säger att hon i sin tur lät tjänstemän informera näringsdepartementet under hösten 2015, och försvarsdepartementet i början av 2016. Men hon vägrar att berätta vilka som fick informationen med hänvisning till att de är säkerhetsklassade.

– Ygeman fick veta det här i början av 2016, som han uppgett. Både det som han och statsministern har uppgett om när de fick veta är korrekt, säger Ann Linde.

Hon förklarar att informationen till Ygeman dröjde eftersom man tidigare "inte ansåg det lämpligt" att han behövde veta. Det var då som förundersökningen inleddes. Linde säger att nödvändiga åtgärder under tiden vidtogs.

Hänvisar till KU-utredning

TT: Vad är din förklaring till att det dröjde så länge innan Anna Johansson och Löfven informerades?

– De informerades när man tyckte att det var lämpligt att göra det. När det gäller näringsdepartementet kan jag inte säga någonting. Där vet man att det har varit problem med informationen och det är upp till dem att försöka göra det bättre nu med en ny infrastrukturminister.

Strategin från regeringshåll nu är att hänvisa till den kommande KU-utredningen, vilket även Linde gör.

I ett mejl till TT skriver statsminister Stefan Löfven att granskningarna som tillsatts ska "bedrivas skyndsamt". Först när genomlysningen är klar kommer regeringen att "redogöra för den och vilka åtgärder som behöver vidtas", heter det i mejlet.

Den nye infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) har nu ansvaret att reda upp härvan.

– Jag är angelägen om att gå till botten med det här, sade han tidigare under dagen.

Haddad inte nöjd med svaren

Liberalernas rättspolitiske talesperson, Roger Haddad, är inte nöjd med Ann Lindes svar.

– Nej, vi får inte några konkreta besked om varför inrikesministern inte informerades direkt. Inte minst med bakgrund att Säkerhetspolisen var involverad. Vi får heller inga svar på varför regeringen inte gick in. Och kan inte Ann Linde och inrikesministern gå in och agera måste man lyfta upp det här till statsministern.

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark tycker inte att det räcker med att regeringen tillsätter en utredare och hänvisar till KU:s kommande utredning.

– Det kan inte förta regeringens ansvar att förklara hur man har hanterat det här haveriet. Man bör lägga korten på bordet och besvara frågor kring det politiska ansvarstagandet, säger han till TT.

Han noterar också att det är först nu, efter att medierna avslöjat hela skandalen, som regeringen agerar.

FAKTA

Bakgrund: Regeringskrisen

I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.

Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.

Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften. Oro finns att känsliga uppgifter kan hanteras fel.

18 december 2015 tar IBM över driften trots Säpos varningar.

I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren om misstanke om att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.

I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.

I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvar för myndigheten, vetskap om problemen.

I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".

Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.

Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg får sluta.

Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).

Den 19 juli rapporterar DN att det bland uppgifterna funnits information som möjliggör spårning och registrering av individer med hemliga adresser och skyddad identitet.

Den 21 juli öppnar oppositionen för misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd. Dagen därpå, den 22 juli, öppnar även Sverigedemokraterna för att väcka eller stödja en misstroendeförklaring och den 23 juli ansluter sig även Vänsterpartiet.

Efter flera informationsmöten med de inblandade ministrarna tycker Alliansen inte att de förklaringar som regeringen Löfven har fört fram håller. Den 26 juli meddelar de att de kommer väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar.

Den 27 juli meddelar Stefan Löfven att regeringen ombildas. Tre statsråd lämnar regeringen, Anders Ygeman, Anna Johansson och Gabriel Wikström. Tomas Eneroth blir ny infrastrukturminister och Heléne Fritzon ny migrations- och biträdande justitieminister.

Källor: Dagens Nyheter, Expressen, regeringskansliet

TT

ARTIKELN HANDLAR OM