Skogsbrand avslöjade stenåldersjägare

INRIKES

Brand. Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 blottlade marken. Det gjorde att arkeologer kunnat hitta fynd från stenåldern, som annars kanske aldrig skulle ha upptäckts.

– Man kan säga att branden öppnade ett fönster för oss, säger arkeologen Anette Färjare.

Skogsbranden i Västmanland brände bort all vegetation på marken. För arkeologerna innebar det en ovanlig möjlighet att kunna se de lämningar som varit dolda i tusentals år, och länsstyrelsen beställde en inventering.

– Det fanns ingen torv kvar, hela torvtäcket var borta. Det var naken sand, grus och sten, säger arkeologen Anette Färjare.

Första pionjärerna

För 10 500 år sedan var skogen som slukades av lågorna ett skärgårdslandskap. Med hjälp av modeller på var dåtidens kust gick började arkeologerna söka efter spår av människor. På två höjder, 130 meter över dagens havsnivå, som då var en liten ö, gjordes de äldsta fynden. Spår av kvarts visade att redskapstillverkning skett här.

– Man såg tydligt att här har en människa suttit för 10 500 år sedan. De var de första pionjärerna som rörde sig i landskapet. De äldsta platserna är inte riktigt boplatser, utan mer rastplatser där man spetsat verktyg och slaktat, säger hon.

Landhöjningen gick fort och människorna etablerade sig när öarna växte. 1 000 år senare fanns flera stenåldersboplatser. Även här är det främst kvarts som lämnat spåren. Mineralen användes ungefär som flinta, till knivar, harpunspetsar och annat. Enligt Anette Färjare jagade människorna säl i området, antagligen med nät och harpuner.

– Sälen var extremt viktig för dem. Man tog reda på allt från sälen, säger hon.

Människorna försvann

När landhöjningen fortsatte och det blev längre till havet försvann människorna från området.

– Det har varit en utmark, Man har säkert fortfarande jagat, hämtat sin ved och plockat bär, men det ger väldigt lite lämningar, säger Färjare.

Det var relativt lugnt i skogen fram till att kolningen tog fart. Skogen användes till kolning för bland annat industrikomplexet Engelsbergs bruk, som var aktivt under nästan 400 år. Hundratals nya kolbottnar, resterna efter kolmilor, upptäcktes under inventeringen.

– Kolbottnarna är säkert minst tusen, det är kolbottnar precis överallt, säger Anette Färjare.

Många av fynden hade aldrig gjorts utan branden.

– Man hade vetat om kolningen, men inte omfattningen av den, säger hon och fortsätter:

– Och det som gäller stenåldern hade varit helt okänt, för det är extremt svårt att hitta och kräver stora arbetsinsatser. Man kan säga att branden öppnade som ett fönster för oss, säger hon.

FAKTA

Branden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland 2014 var den största i Sverige i modern tid.

Den bröt ut den 31 juli 2014 och var under kontroll 11 augusti. Den 4 augusti spreds elden som mest med en hastighet av 80 meter per minut.

Merparten av branden ägde rum i Sala kommun, men även i Fagersta, Norberg och Surahammar.

Omkring 13 000 hektar brann, ett område lika stort som cirka 25 000 fotbollsplaner.

70 byggnader brann upp, och totalkostnaden för räddningsinsats och skador uppskattas till mer än en miljard kronor.

Cirka 1 000 personer evakuerades.

En person dog i branden och en skadades allvarligt.

Källor: Skogsstyrelsen, Sala kommun, Länsstyrelsen Västmanlands län

TT

ARTIKELN HANDLAR OM