Misstroendehot mot Hultqvist kvarstår

INRIKES

Politik. Misstroendehotet mot försvarsminister Peter Hultqvist (S) kvarstår efter utfrågningen i försvarsutskottet om IT-skandalen.

– Ingen har tryckt på larmknappen, ingen har informerat regeringschefen, säger utskottets ordförande Allan Widman (L).

När riksdagens försvarsutskott frågade ut Hultqvists statssekreterare Jan Salestrand om när och hur departementet blev medvetet om IT-skandalen på Transportstyrelsen blev några datum preciserade.

Salestrand informerades den 25 februari 2016 om att Säpo ansåg att Transportstyrelsens utlokalisering av databaser utomlands var en säkerhetsrisk. Den informationen kom från tjänstemän på justitiedepartementet och näringsdepartementet.

Salestrand uppger att han såg allvarligt på det inträffade, men tillägger att "det som skett redan skett långt tidigare" och att Säpo var igång med en förundersökning angående brott när det gäller datahanteringen på Transportstyrelsen.

– Det viktiga för mig vid den tidpunkten var att säkerställa att arbetet var igång på Försvarsmakten och berörda myndigheter för att ta hand om och skademinimera problemen som uppkommit och så var fallet, säger han till TT.

Hot kvarstår

Försvarsministern fick information ett par veckor senare, den 9 mars. Däremot informerade inte Salestrand statsminister Stefan Löfvens statssekreterare. Löfven fick information om Transportstyrelsen först i januari 2017.

TT: Är inte det lite konstigt?

– Jag avstår från att kommentera det. Vi är inte det ansvariga departementet, säger Salestrand.

De fyra Allianspartiernas företrädare i utskottet gjorde efter utfrågningen bedömningen att inget framkommit som förändrar planerna på att fälla försvarsministern i en misstroendeomröstning i riksdagen i september. De anser att Hultqvist varit för passiv.

"Är obegripligt"

Moderaten Hans Wallmark tycker att försvarsdepartementet "i någon mening" varit i centrum, eftersom Försvarsmakten tillhör de myndigheter som drabbats mest av säkerhetsrisken som uppstod.

ÖB Micael Bydén uppger att Försvarsmakten måste utgå från att känsliga uppgifter, främst om försvarets civilregistrerade bilar och om skyddade identiteter, kan ha röjts. Han betonar dock att man inte sett några påtagliga negativa konsekvenser på den samlade operativa förmågan eller någon märkbar konsekvens på försvarsunderrättelseområdet.

Allvarligast, enligt Hans Wallmark, är att försvarsministern inte informerade statsministern. Stefan Löfven (S) fick information om IT-skandalen först i januari 2017.

– Jag finner det helt obegripligt, säger Wallmark.

"Känns oskyldig"

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) tycker att det är djupt allvarligt att justitiedepartementet, som informerades om IT-skandalen hösten 2015, inte informerade försvarsdepartementet förrän efter sex månader. Han tycker att någon av de tre berörda ministrarna borde ha gjort något.

– Ingen drog ur sladden, ingen har tryckt på larmknappen. Ingen har informerat regeringschefen.

Sverigedemokraterns försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson twittrar däremot om att "försvarsministern känns alltmer oskyldig". SD:s avsikt att stödja en misstroendeförklaring kvarstår dock, enligt Jansson.

FAKTA

Bakgrund: IT-skandalen

I april 2015 får amerikanska IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.

Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektör Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.

Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften.

I september informeras justitiedepartementet om Säpos oro över att känsliga uppgifter kan hanteras fel.

18 december 2015 tar IBM över driften trots Säpos varningar.

I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren på misstanken att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.

I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.

I början av januari i år får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvarar för myndigheten, vetskap om problemen.

I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".

Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.

Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg får sluta.

Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).

Den 26 juli meddelar oppositionen att misstroendeförklaring kommer att väckas mot tre ministrar.

Dagen därpå meddelar Stefan Löfven att regeringen ombildas. Tre statsråd lämnar regeringen: Anders Ygeman, Anna Johansson och Gabriel Wikström (på grund av sjukdom). Tomas Eneroth blir ny infrastrukturminister och Heléne Fritzon ny migrations- och biträdande justitieminister.

Källor: Dagens Nyheter, Expressen, regeringskansliet

TT

ARTIKELN HANDLAR OM