Storsatsning från SD på kyrkovalet

INRIKES

Politik. Få bryr sig om kyrkovalet - något Sverigedemokraterna vill ändra på.

Partiet nästan tiofaldigar sin valbudget inför höstens val jämfört med 2013.

Frågan är hur långt det räcker.

En fredagseftermiddag i början av september är Strängnäs domkyrka folktom - eller inte helt. På plats finns en liten grupp som får en guidad tur. Det är en samling partimedlemmar i Sverigedemokraterna samt riksdagsledamoten Julia Kronlid.

De är en del i satsningen som SD gör på kyrkovalet. För fyra år sedan handlade det om en valbudget på cirka 100 000 kronor, nu om drygt en miljon kronor och antalet kandidater har vuxit från 130 till cirka 1 000 stycken.

– En målsättning är att åtminstone fördubbla oss. Det skulle betyda på nationell nivå att vi får tolv procent och det är väl vad vi kan vänta oss i takt med att vår medlemskår ökat. Det innebär att vi får representation i kyrkostyrelsen och ordinarie platser i kyrkomötets utskott, säger Aron Emilsson som tillsammans med Julia Kronlid är nationellt ansvariga för partiets kyrkopolitik.

Flera utmaningar

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet och som forskat kring SD:s väljarkår, tror på en uppgång men ser också en stor utmaning.

– Partiet är mycket starkare i opinionen än vid förra kyrkovalet och borde därför göra ett rejält kliv framåt. Det är inte orealistiskt med tolv procent och jag skulle inte bli förvånad om det blir kring tio procent. Men deras väljare är inte heller speciellt kyrkoverksamma. Det är inte precis som Kristdemokraterna. Det gäller att få väljarna att rösta, vilket är en del av utmaningen.

I rapporten "Svenska väljare" gjord 2014 bekräftas den bilden. Kyrkovalet lockar inte heller alls samma valdeltagande som i det allmänna valet. 2014 röstade 84,6 procent i det allmänna valet mot 12,8 procent i kyrkovalet 2013.

SD förklarar satsningen med att Svenska kyrkan står inför ett vägval och att kyrkan måste våga stå upp för sin tro och sina traditioner.

– Den börjar tappa sitt ursprungliga syfte och företrädare har tagit politisk ställning, som när biskop Eva Brunne föreslår att man ska plocka ned korset i Sjömanskyrkan för att människor från andra religioner inte ska reagera. Går man in i en kyrka får man väl förvänta sig att det finns kristna symboler, säger Julia Kronlid.

Anders Sannerstedt ser dock flera skäl än vad som anges i partiprogrammet till satsningen.

– Det enkla skälet är att de vill vara med i alla sammanhang och ses som ett parti att räkna med. De kommer naturligtvis att skryta om de går framåt, säger han om hur framgången kommer användas inför valet nästa år.

Ska ta över

Partiledaren Jimmie Åkesson har i en intervju i Kyrkans tidning sagt att "vi ska ta över och skapa ett nytt etablissemang" och inför valet har SD och Socialdemokraterna seglat upp som huvudmotståndare till varandra.

Den stora frågan är dock hur stor makt SD får i realiteten. Anders Sannerstedt är tveksam.

– Så stor makt i kyrkan kommer de inte att få, säger han och lyfter de begränsade samarbetsmöjligheterna då de andra nomineringsgrupperna anser att SD står längst ifrån dem.

– De måste helt enkelt bli jättestora och då räcker inga tolv procent.

FAKTA

Kyrkovalet

Kyrkovalet äger rum den tredje söndagen i september vart fjärde år. I år söndagen den 17 september.

Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får delta men valdeltagande är traditionellt sett mycket lågt jämfört med det allmänna valet.

Cirka 5,2 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade 700 000 medlemmar.

Valet sker på tre olika nivåer:

Val till kyrkofullmäktige, lokalt val.

Val av kyrkofullmäktige i församling eller pastorat. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för till exempel verksamhet för unga och barn eller hur kör- och konsertverksamhet ska se ut.

Val till stiftet, regionalt.

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Deras uppgift är att vara stöd till församlingarna och bidra med kunskap inom flera områden.

Val till kyrkomötet, nationellt.

Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Beslutar om kyrkans övergripande frågor.

Källa: Svenska kyrkan

TT

ARTIKELN HANDLAR OM