Orkidéer och ägg lockar kriminella ligor

INRIKES

Brott. Lappugglans ägg i orätta händer kan sluta med en illegal försäljning på en miljon kronor - låga straff och stora pengar gör att artskyddsbrott lockar kriminella ligor.

– Vi ser en ökad aktivitet bland kriminella, säger polisens Filippo Bassini.

Ägget stjäls, det kläcks och fram kommer en vacker lappuggla. Och då finns intresse på den svarta marknaden.

– Om man låter lappugglan växa upp kan man få uppemot miljon kronor för den, säger Filippo Bassini, gruppchef för polisens enhet för artskyddsbrott vid Noa, till TT.

– När djur och växter blir fridlysta och hotas av utrotning så stiger tyvärr marknadsvärdet på den svarta marknaden.

I fjol anmäldes 156 brott mot naturvård och artskydd enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, en siffra som ökat de senaste fem åren. Inte sedan mitten av 00-talet har antalet anmälda brott varit högre, då det var en topp på ungefär 200 anmälda brott årligen.

"Straffen låga"

– Ofta handlar det om organiserade ligor, grovt kriminella, som söker sig hit. Man söker sig dit pengarna finns. Är dessutom straffen låga är det ju ännu bättre för deras skull, säger Bassini.

– Min uppfattning är att de här brotten ökar, i takt med att tillsynsmyndigheterna agerar, vilket jag ständigt jobbar för. Då ökar också anmälningsflödet.

Artskyddsbrott begås i norr och söder, väster och öster. I norr handlar det om stölder av inhemsk flora och fauna, i söder är det framför allt handel med reptiler från utlandet. Gruppchefen beskriver det som en internationell kriminalitet som Sverige i allra högsta grad är en del av.

– Man har kontakt med varandra, utlänningar och svenskar. De bedriver handeln i olika led och har olika roller i det här, säger Filippo Bassini.

Slutna grupper

Affärerna görs bland annat upp i slutna Facebookgrupper och på darknet, en anonymiserad del av internet där användare är svåra att spåra. Köpare kan vara samlare, men också människor som försöker exploatera arten.

– Olika företeelser ligger bakom brotten, det kan handla om att man tar orkidéer från Sverige och åker hem till sitt hemland för att utveckla fler arter och så säljs dessa där. Och så finns det samlare som tycker om att ha dessa produkter i sin ägo, säger Bassini.

Just nu arbetar polisen med omkring 130 utredningar om anmälda artskyddsbrott. Om orkidéstölder och äggsamling från vilda fåglar, men också om reptiler från andra sidan världen.

– Vi har ett ärende om en person i en medelstor stad som köpte och sålde pilgiftsgrodor från ett litet reservat i Brasilien, som kom in via Tyskland.

Högsäsong på sommaren

Sommartid är lite av en högsäsong för den illegala handeln, med ljusa kvällar och nätter som kan underlätta för tjuvarna. Polisen har en relativt ny nationell utredargrupp som specialiserat sig på den här typen av brottsutredningar och satsningen är viktig, enligt Bassini:

– Men det är helt klart en utmaning för mig att sprida kunskapen och få poliser att titta på det här.

Via projektet Öppet öga, som flera länsstyrelser driver ihop med polisen och Naturvårdsverket, kommer många tips. Kampanjen uppmanar folk att rapportera misstankar om att någon grävt upp fridlysta växter, plockat ägg eller olagligt dödat djur. Men också om man misstänker olaglig handel med djur eller växter.

– Kampanjen har två syften, det ena är en uppmaning att rapportera det som är misstänkt och det andra är att öka kunskapen om vad som är tillåtet. Min känsla är att folk är mer medvetna om att det sker artskyddsbrott och att det är ett brott, säger Eva Amnéus-Mattisson, handläggare vid Naturvårdsverket.

Bra att rapportera

Om allmänheten ser misstänkta saker i en skyddsvärd naturmiljö är det bra att rapportera, förklarar Bassini.

– Det kan handla om bilar som rör sig konstigt eller människor som beter sig märkligt. Sånt vill vi veta och informationen når oss på polisen.

Ungefär hälften av alla anmälningar leder till att personer lagförs, enligt Bassini. Men han bedömer att mörkertalet är stort.

– Utifrån de medel och den organisation vi har i Sverige får vi försöka göra det bästa. Nu är vi en grupp med tio poliser som utreder sådana här brott, det är en positiv trend, säger han.

FAKTA

Anmälda brott

Antalet anmälda brott mot naturvård och artskydd.

2000: 136

2001: 165

2002: 134

2003: 151

2004: 197

2005: 200

2006: 250

2007: 123

2008: 52

2009: 97

2010: 94

2011: 64

2012: 98

2013: 98

2014: 110

2015: 135

2016: 156

Källa: Brottförebyggande rådet

TT

ARTIKELN HANDLAR OM