Dela andras uppgifter kan vara förtal

INRIKES

Juridik. I nätkampanjen #metoo vittnar kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp. En del har också pekat ut förövare och deras berättelser har delats och spridits vidare. Men man bör vara försiktig med vad man delar.

Om man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd kan man göra sig skyldig till förtal, förklarar Mårten Schultz, professor i civilrätt. Men det behöver inte vara fel.

– Det krävs att det är sant, eller att man haft anledning att tro det, eller att det var försvarligt att peka ut personen.

Att sprida en sann uppgift kan också vara förtal. Bedömningen av vad som är försvarligt är svår.

– Man får väga in det allmänna intresset av att uppgiften kommuniceras. Kanske sitter personen på ett maktuppdrag, till exempel en domare. Eller om det är en offentlig person som får tåla mer.

Flera av berättelserna som nu sprids på nätet har börjat med att en person skrivit om någon som utsatt dem för övergrepp. Mårten Schultz vill inte säga om det är rätt eller fel att peka ut folk på det sättet. Däremot ska man tänka sig för innan man delar vidare.

– Det finns ett värde av att man ska kunna berätta och prata om jobbiga saker. Men försiktighet är bra, särskilt när det gäller vidarespridning. Generellt, av juridiska och moraliska skäl, ska man vara försiktig med att dela eller retweeta uppgifter om att någon begått brott. Det finns flera fall där folk har dömts för att ha lagt ut domar på nätet.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM