Samhällskunskap får inte dölja bristerna

INRIKES

(utbildning). De flesta verkar glädjas åt att svenska åttondeklassare är duktiga på samhälls- och demokratifrågor, men det höjs också varnande röster för att det inte får skymma de stora problem som skolan fortfarande brottas med.

– Den här undersökningen refererar till viktiga områden, men det kan inte på något sätt kompensera för de svagheter som redovisats i Pisa och PIAC (OECD:s kunskapsmätningar bland skolungdomar respektive vuxna). Det är ett glädjande besked, men allra viktigast är att vi stärker oss i de basämnen som undersöks i Pisa, säger Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH i Stockholm och huvudsekretare i förra regeringens globaliseringsråd.

Ämnena som granskas var tredje år i Pisas internationella studie är matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

– För att vi som nation ska kunna hävda oss i en global konkurrens så måste kunskaperna i kärnämnena förbättras så att eleverna kan ta till sig högre utbildning. Den bottenplattan är nödvändig och det är där vi har fallerat även om den kommit tecken på en vändning, fortsätter han.

Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet och en av författarna bakom boken "Kunskapssynen och pedagogiken", är inne på samma spår. Han understryker dock att han inte tagit del av resultaten från ICCS.

– Det är förstås glädjande uppgifter, men samtidigt väldigt svårbedömda. Det som jag tycker är lätt att bedöma är att 2 procent av svenska ungdomar som placerar sig på topp i matematik när det är 50 procent i Singapore. Det är många som inte är fullständiga läsare och ojämlikheten i skolan ökar. Det kommer en massa larmsignaler från skolan, men samtidigt ska man naturligtvis se det positiva, säger han till TT.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM