Lärarlönelyft förstärker inte utsatta skolor

INRIKES

Utbildning. Ett av målen med lärarlönelyftet är att fler rutinerade lärare ska stanna kvar eller söka jobb på skolor med större utmaningar. Men skolhuvudmännen har inte prioriterat dessa skolor när lönepengarna fördelats, enligt Statskontorets utvärdering.

Omkring 90 procent av huvudmännen - kommuner och friskoleägare - har valt att delta i den statliga satsningen lärarlönelyftet som infördes 2016. Skolhuvudmän och rektorerna har i de flesta fall valt att prioritera lärare som bedöms som de skickligaste - oavsett vilken skola de arbetar på. Ett litet fåtal, 6 procent, har viktat resurserna till de skolor där eleverna har större behov av stöd. Det finns en tänkbar förklaring till detta: Statskontoret konstaterar att Skolverket, som sköter bidragshanteringen, inte betonat att huvudmännen ska väga in elevernas behov.

Utvärderingen pekar också på att satsningen visserligen lett till högre genomsnittslöner i lärarkåren, men att den också fått till följd att lärare sagt upp sig på grund av missnöje över lönen. I Statskontorets enkät svarar 45 procent av skolhuvudmännen och 56 procent av rektorerna att detta skett.

Tre miljarder kronor årligen är avsatt till lärarlönelyftet, Pengarna ska gå till ett extra lönepåslag, utöver den ordinarie lönerevisionen.

TT