Snart svar på hur bra fjärdeklassare läser

INRIKES

Utbildning. På tisdag gäller det. Då kommer besked om hur skolan lyckats med ett av sina viktigaste uppdrag: att lära eleverna läsa.

Det är fjärdeklassare som testats i den internationella undersökningen Pirls. En mätning där Sverige en gång var bäst.

Sverige är ett av 50 deltagande länder i Pirls-undersökningen 2016, vars resultat presenteras på tisdag förmiddag. Då visar det sig hur svenska elever presterar i ett globalt perspektiv, men framför allt om kullen född 2005 läser bättre eller sämre än tidigare årskullar. Jämförelsen över tid är huvudskälet till att Sverige deltar i Pirls och andra internationella mätningar. Varken nationella prov eller betyg kan på samma sätt jämföra olika årskullars kunskaper.

– Läsförmågan är ju jätteviktig för alla ämnen. Därför är det viktigt att vi vet hur den ser ut och hur den förändras över tid. Det är också bra att få besked om läsförmågan i yngre ålder, när skolan fortfarande kan sätta in stöd om det behövs, säger Skolverkets Elina Ekberg, projektledare för den svenska Pirls-studien.

Nytt prov

Pirls mäter läsförmågan i två områden: skönlitteratur och faktatexter. Eleverna får läsa tryckt material, men i den senaste provomgången har de också fått läsa på skärm.

– Sverige är ett av de länder som genomfört det digitala provet som mäter faktaläsning på internet. Det testar inte bara själva läsförståelsen, utan också hur väl eleverna kan navigera i den simulerade internetmiljön, säger Elina Ekberg.

Syftet är givetvis att fånga upp en läsmiljö som barn och ungdomar ofta befinner sig i.

– Mycket av faktaläsningen sker ju via internet. Det är också något som flera länder tagit upp i sina styrdokument. Även den svenska läroplanen har skrivits om för att få med den digitala kompetensen.

Bakslag

Hittills har den svenska resultatkurvan i Pirls sluttat nedåt, men från en hög startpunkt. I 2001 års test fick de svenska fjärdeklassarna 561 poäng och var bäst av alla 35 länder som deltog. År 2006 blev det 549 poäng och 2011 542 poäng, vilket fortfarande var över OECD/EU-snittet.

Men fortsätter kurvan nedåt får det ses som ett rejält bakslag, med tanke på alla utbildningssatsningar som gjorts både nationellt och lokalt. Det skulle också vara en negativ överraskning med tanke på att svenska elever gjorde en upphämtning i kunskapsmätningarna Pisa 2015 och Timss 2015.

TT