Svenska fjärdeklassare vassare på läsning

INRIKES

Utbildning. Svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. I den globala undersökningen Pirls 2016 får Sverige det bästa resultatet sedan 2001.

Därmed är Sverige tillbaka i läsningens högsta liga, enligt Skolverket.

– Sverige har aldrig varit nere i någon gärdsgårdsserie, men är nu åter i Premier League, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Fjärdeklassare i 50 länder deltog i Pirls, som genomfördes våren 2016. Resultat: De svenska elevernas förmåga att läsa och tolka texter har utvecklats mycket positivt och den nedåtgående resultatkurvan är bruten.

Första gången Pirls genomfördes, 2001, var de svenska eleverna bäst av alla med 561 poäng. Denna gång är Ryssland och Singapore i topp, med 581 respektive 576 poäng. Sverige placerar sig på plats 12 med 555 poäng, men poängskillnaderna är små och inom felmarginalen. Därför är endast Ryssland, Singapore och fem länder till signifikant bättre. Sverige ligger också på en väl över EU/OECD-snittet på 539 poäng.

Roligt att göra

I Pirls får eleverna läsa fakta- och skönlitterära texter på papper. Men i Pirls 2016 har också den digitala läsförmågan prövats. Sverige var ett av 14 länder som deltog, och gjorde väl ifrån sig med 559 poäng. Bäst var Singapore med 588 poäng.

– Vi inser ju att i dagens värld så läser elever allt mer på olika webbsidor och därför ville vi få med denna dimension av läsning. Och vi noterade att eleverna tyckte att det var roligt att göra det testet. De var mer engagerade, säger Dirk Hastedt, chef för den Pirls-ansvariga forskarorganisationen IEA.

Flickorna bättre

Men allt är inte toppen. Tjejerna har fortsatt en bättre läsförmåga i så gott som alla länder, inklusive Sverige. De svenska flickorna fick 563 poäng och pojkarna 548 i huvudstudien. Skillnaden på 15 poäng är något lägre än det internationella snittet på 19 poäng.

Det är också så att elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än elever med mindre gynnsam bakgrund. Skillnaderna har inte ökat sedan den förra undersökningen 2011, men motsvarar ändå hela 44 poäng i resultatskillnad - ungefär lika mycket som i hela EU/OECD. Svenska elever med goda resurser hemifrån ligger på 586 poäng, medan elever med svagare resurser når 542 poäng.

Lärarfortbildning

Trots allt: Pirls befäster den positiva utvecklingen för Sverige som visats i en rad internationella studier. Men vad beror den på?

– Redan 2006 uppmärksammades att Sverige arbetar mindre med lässtrategier i skolan jämfört med andra länder. Det har man medvetet diskuterat sedan dess, och flera satsningar - som läslyftet - pågår. Internationella studier kan ju lägga saker på bordet, säger Jenny Wiksten Folkeryd, lektor i didaktik vid Uppsala universitet och ledamot i Pirls internationella expertgrupp.

Ska utvecklingen hålla i sig krävs ett fortsatt fokus på läsandet.

– Det handlar om att skapa lust och intresse för läsning, samtala om texter och arbeta med olika typer av texter redan i tidiga skolår. Och en kontinuerlig fortbildning av lärare är oerhört viktigt, säger Jenny Wiksten Folkeryd.

"Inte blåsa faran över"

Peter Fredriksson nämnde också läslyftet, och såg ljust på utvecklingen.

– Kanske är det dags att plocka bort krisstämpeln på svensk skola, sade han på Skolverkets pressträff.

Men Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen, är försiktig:

– Krisstämpeln kan tas bort om trenden fortsätter. Men vi ska verkligen inte blåsa faran över. Jämfört med resultat på 90-talet är det en bit att gå, så man ska verkligen inte slå av på förbättringstakten, säger han.

TT