Bråk om ledamöter i klimatpolitiskt råd

INRIKES

Politik. Ett oberoende klimatpolitiskt råd ska vaka över framtida regeringars klimatpolitik.

Men redan innan ledamöterna tillsatts är oppositionen kritisk.

Centerns klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin är upprörd över att regeringen inte har förankrat de namn som inom kort ska bli ledamöter i rådet.

– Det regeringen nu gör är att undergräva hela processen och legitimiteten för rådet, säger han.

Det klimatpolitiska rådet är en del av det klimatpolitiska ramverket som regeringen, Alliiansen och till viss del Vänsterpartiet blev överens om 2016.

Enligt Nordin innebar överenskommelsen att man skulle vara överens om vilka rådets först ledamöter skulle vara. Men regeringen har inte velat lämna ut namnen, utan bara de tänkta ledamöternas cv.

Hotar överenskommelsen

– Vi vill jättegärna se det här rådet, men regeringens agerande hotar ju både rådets legitimitet och hela överenskommelsen., säger Nordin.

Klimatminister Isabella Lövins (MP) statssekreterare Eva Svedling påpekar att man haft en dialog, men tillägger i en skriftlig kommentar att "namnfrågor som dessa är regeringens ansvar".

Tanken är att ledamöterna ska ha en hög och tvärvetenskaplig kompetens.

TT: Vad är ni rädda för? Det är ju oberoende forskare som ska utses?

– Det finns ju fortfarande väldigt många forskare som har uttalade politiska sympatier som gärna uttalar sig på vissa sätt, säger Rickard Nordin.

Ska granska

Rådets uppgift är att granska framtida regeringars politik och bedöma hur den ligger i linje med de fastslagna målen. Det ska bestå av en ordförande, en vice ordförande och sex ledamöter, som utses för tre år.

Nordin påpekar att det är viktigt att det finns en bred politisk förankring kring de första namnen, eftersom de personerna senare ska föreslå sina efterträdare.

TT: Varför tror du att regeringen gör så här?

– Jag vet inte. Det är väl det som gör mig frustrerad. Jämför man med energiöverenskommelsen så får vi i förväg se varje stavelse som ska till riksdagens bord och även regeringens förordningar. Här är det en helt annan process, säger Nordin.

M också kritiskt

Hela det klimatpolitiska ramverket, inklusive rådet, ska börja verka den 1 januari 2018. Beslut om ledamöterna ska enligt regeringen, fattas "så snart som möjligt."

Även Moderaternas klimatpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard anser att regeringen bryter mot en överenskommelse om en parlamentarisk förankring kring de första ledamöterna.

– Man kan i bästa fall kalla detta en information i sista minuten och det bedömer vi inte vara en parlamentarisk förankring, säger hon.

– Vi har inte fått se några namn och inte heller fått vara med i framtagandet av kriterier för vilka man ska välja.

FAKTA

Klimatpolitiskt ramverk

Regeringen gav 2014 Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk.

Våren 2016 lade partierna i beredningen fram sitt förslag

Bakom förslaget stod S, MP, M, KD, L, C och till vissa delar V.

Riksdagen fattade beslut om ett klimatpolitiskt ramverk sommaren 2017

Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd

Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas.

Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen.

Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan

Den nya klimatlagen ska träda i kraft den 1 januari 2018

Det långsiktiga klimatmålet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Källa: Regeringen

TT

ARTIKELN HANDLAR OM