Polisens metoo-upprop kan bryta mot lagen

INRIKES

Metoo. Närmare 5 000 kvinnliga polisanställda har i en sluten Facebookgrupp berättat och diskuterat om utbredda trakasserier och maktmissbruk inom poliskåren. Men uppropet kan bryta mot lagen.

Det ännu opublicerade uppropet #nödvärn behandlar kränkningar, övergrepp och härskartekniker på arbetsplatser inom polisen.

"De vittnesmål som vi samlat in under uppropet #nödvärn gör det smärtsamt tydligt att polisen alltid haft och egentligen aldrig tagit itu med dessa stora problem. På en del avdelningar kan man misstänka att det är en del av den interna ordningshållningen.", skriver styrgruppen för #nödvärn på Expressen debatt och på uppropets hemsida.

Men uppropet kan bryta mot lagen då polisanställda har en skyldighet att anmäla händelser som kan vara brottsliga. För medlemmarna i #nödvärn innebär det att de ska rapportera alla de berättelser som faller under allmänt åtal. Om det inte görs finns risk för disciplinära åtgärder.

"Fokus hamnar fel"

Enligt Kerstin Dejemyr vid polisens Nationella operativa avdelning och medlem i styrgruppen, gör det att fokus hamnar från ett strukturellt arbetsmiljöproblem till att utreda enskilda individer.

– Vi kan inte frångå lagen, men då måste vi göra på ett annat sätt, säger hon till TT.

Det kan till exempel handla om rapporteringseftergift, amnesti, från polislagen för styrgruppen för #nödvärn och för dem som lämnat vittnesmål. I slutänden handlar det om allmänhetens förtroende för polisen, den yttersta instansen som ska skydda mot samt utreda brott.

– Vi saknar den sociala tilliten i organisationen och det gör att vi tappar poliser. Till sist påverkar det medborgarna, om man ej mår bra som polis orkar man inte vara samhällsbärare, säger Kerstin Dejemyr.

Beskriver härskartekniker

Hur många av vittnesmålen under #nödvärn som hamnar under rapporteringsskyldigheten är svårt att svara på, enligt styrgruppen. Uppropet inkluderar alla som arbetar hos polisen, alltså även civilanställda, städpersonal och andra grupper som inte har samma skyldighet.

– Men det är hela paletten av handlingar som kan trycka till en människa: sexuella övergrepp, sexuella ofredanden, sexuella trakasserier - väldiga mängder av maktmissbruk till exempel befäl kontra aspirant, lärare kontra elev, hög polischef kontra anställd. Vi har beskrivningar av våldtäkter, vissa är anmälda sedan tidigare, vissa är det inte, säger Meta Broddare, före detta polis som sammanställer berättelserna.

Efterlyser haverikommission

Konsekvenserna för en polis som berättar om trakasserier och övergrepp blir enligt Broddare väldigt stora. Det finns inga mellanlägen.

– Reglerna gör inte att vi kommer åt de problem vi har i det här fallet. Det är en mycket känslig fråga. Hela polisens stabilitet bygger på rapporteringsskyldigheten.

Meta Broddare vill ha en extern "haverikommission" som utreder missförhållandena inom polisen:

– Det finns risk att människor inom myndigheten har egna agendor vilket gör att de inte är objektiva. Det är för smutsigt och geggigt inom polisverksamheten. Dessutom måste det här hanteras på regeringsnivå.

TT