Mycket hög dödlighet bland våldsutsatta

INRIKES

Hälsa. Högre dödlighet, lägre inkomst, fler sjukskrivningar och större risk att förlora jobbet.

Offer för våldsbrott drabbas i större utsträckning än andra av problem med hälsa och ekonomi.

Effekterna av våld slår hårdast mot kvinnor.

Självmordsrisken ökar 17 gånger för kvinnor som har utsatts för våld. För våldsutsatta män är faktorn 9, enligt en ny stor studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).

De mycket stora skillnaderna i överdödlighet mellan våldutsatta och personer med jämförbar hälsa, ekonomi och familjesituation överraskade Petra Ornstein som har skrivit studien.

– Det finns kvalitativa studier som lyfter fram våld och trauma, men här kan vi se att dödligheten ökar med 17 respektive 10 gånger. Det är en jättestor ökning, säger hon.

– En annan sak som är överraskande är att konsekvenserna är så stora för män. Det här visar att även män är sårbara för trauma.

Stor studie

Ornstein arbetar på Statistiska institutionen vid Uppsala universitet. I hennes studie ingår nästan 7 000 personer som har sökt hjälp inom vården sedan de har utsatts för våld, någon gång under åren 1998-2002. Individerna har sedan parats med fem så kallade statistiska tvillingar och följts under åtta år.

Även vad gäller ekonomiska aspekter drabbas kvinnor hårdare än män. Till följd av våldet löper de drabbade en högre risk att hamna i arbetslöshet. De utsatta kvinnornas inkomster minskar med 25 procent medan motsvarande siffra för män är 14 procent. Sjukfrånvaron ökar med 20 procent för såväl kvinnor som män.

– Vi tänker oss att det handlar om ångest och depressivitet, i utvecklade former visar säkert en del symptom på posttraumatisk stress. Det gör att man får svårt att fungera i yrkessituationer, man sover sämre och blir helt enkelt mindre funkis i sitt liv, säger Niklas Långström, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet.

Redan utsatta

De personer som ingår i studien hade redan innan de sökte hjälp för våldsrelaterade skador en svårare livssituation än befolkningen som helhet. Hela 40 procent av dem hade tidigare i livet varit i kontakt med vården för att söka hjälp för psykiska problem. Deras ekonomi var också svagare och de levde i större utsträckning ensamma. Det kan vara en del av förklaringen till varför effekterna av våldet blir så stora.

– Det är taskigt, för det drabbar människor som redan kämpar. Det spelar med stor sannolikhet roll, för de här personerna är från början närmare en gräns där man riskerar att få symptom, säger Niklas Långström.

Han hade gärna sett att studien tog hänsyn till fler faktorer, som till exempel kriminalitet i de utsattas familjer. Men han tycker ändå att resultaten är värdefulla och säger att de stämmer väl överens med tidigare forskning.

– Man kan inte bortse från att traumat i sig kan ge de här konsekvenserna, säger Niklas Långström.

De socioekonomiska faktorer som var typiska för individerna i studien gäller även kontrollgruppen, varför Petra Ornstein tror att resultaten kan tillämpas generellt.

– Ungefär 50 000 personer utsätts för våld varje år. Det finns ingenting som talar emot att de här resultaten inte gäller även dem, säger hon.

TT