Ökad risk för droger bland ensamkommande

INRIKES

Hälsa. Drogvanor bland ensamkommande ungdomar måste tas på allvar, visar Folkhälsomyndighetens kartläggning.

Fler riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ensamkommande, jämfört med de som kommit med föräldrar, ökar risken för narkotikamissbruk.

Att narkotika generellt är vanligare bland ensamkommande ungdomar än andra går inte att säga utifrån de fyra delstudierna, enligt Folkhälsomyndigheten. Men på vissa orter i hela landet finns uttalade problem - och intervjuade aktörer ser utvecklingen som oroande.

– Vi ser att narkotika förekommer och att man ska känna oro för det, säger Åsa Domeij, utredare vid Folkhälsomyndigheten, till TT.

Saknas i register

Ensamkommande som kom till Sverige före 2015 har vårdats för substansbruk i högre grad jämfört med andra ungdomar, enligt kartläggningens registerstudie. Några siffror som visar på utvecklingen därefter, i spåren av flyktingkrisen, finns ännu inte. Först när det finns personnummer i systemet kan man göra en samkörning av register och följa vårdbehovet. Personer utan personnummer i en asylprocess, eller papperslösa som vistas illegalt i landet, omfattas inte av registerkörningarna.

– Större kullar har ju kommit senare år, så man kan förutsätta att det kanske är fler som behöver vård och stöd. Lokalt måste man ha det i bakhuvudet, alltså samverken mellan aktörer som till exempel beroendevården, polisen och skolan, för att rigga för ett förebyggande arbete och vård och stöd, säger Åsa Domeij.

– Vi har indikationer på att det finns ett problem som måste tas på allvar, även om vi inte kan slå fast det.

Riskfaktorer

Uppdraget att kartlägga narkotikavanorna bland ensamkommande upp till 21 år fick Folkhälsomyndigheten av regeringen i våras. När kartläggningen nu lämnas över pekar Åsa Domeij på behovet av ett förebyggande arbete samt kunskapsstöd där ensamkommande ungdomar finns. Psykisk ohälsa i kombination med dåligt fungerande skolgång och avsaknad av en trygg bas är exempel på riskfaktorer som kan leda till en form av självmedicinering med narkotika och alkohol, enligt kartläggningen.

– Får de inte stöd, kring psykisk ohälsa och social utsatthet, så finns det riskfaktorer för fortsatt negativ utveckling av social problematik och narkotikaanvändning. Den största gruppen klarar sig genom stöd via skolan, bra boende och så vidare, men om inte det fungerar så finns risken för ett eskalerande problem, säger Åsa Domeij.

TT