Julbordet visar var du bor

INRIKES

Jul. Ingen jul utan julmat. Men vad vi väljer att äta kan skilja sig rejält åt beroende på var vi bor.

I de södra delarna av landet är kål givet på julbordet, något som ratas i norr.

Julaftonsmaten är antagligen svenskarnas mest traditionsbundna måltid.

– Julmåltiden berättar om varifrån vi kommer, vilka vi är släkt med och var vi har vår uppväxt, säger Richard Tellström, mathistoriker vid Stockholms universitet.

– Det är därför som man inte kan byta ut en julskinka mot sushi till exempel.

Richard Tellström säger att den senaste stora förändringen för julmaten inträffade på 1970-talet.

– Då gick julmåltiden från att vara tredelad till att bara bli ett smörgåsbord som ensamrätt. Tidigare var julsmörgåsbordet bara en förrätt och var då mycket mindre. Det som händer på 70-talet är att det blir en buffé.

Kål i söder

Men vad som är viktigt att ha på julbordet kan skilja sig en hel del åt beroende på var man är i landet, visar försäljningsstatistik som Hemköp tagit fram.

I söder är det till exempel vanligt med kål i olika former, bland annat säljs drygt hälften av brunkålen i Skåne. Grönkålen har sitt starkaste fäste i Halland.

– Historiskt sett är kåldistriktet i Sverige i söder och det är en stör höstgrönsak.

I norra Sverige är det inte alls kål som gäller. I stället är rätter som sylta och julkorv extra populärt. Det äts även mer julskinka där.

– Det är mer kött och mer julkryddstark mat där. Man äter mer traditionsbundet och har färre nya rätter, säger Richard Tellström.

Går hem överallt

Annan mat som går hem i olika delar av Sverige är exempelvis julknäckebröd, extra populärt i Dalarna, och julostkaka, stort i Småland och Östergötland.

Trots alla regionala skillnaderna är det ändå några rätter som går hem lika bra överallt i Sverige. Det rör sig bland annat om köttbullar, risgrynsgröt och sill.

– De ingår i det här standardiserade julsmörgåsbordet som skapades på 1970-talet, säger Richard Tellström.

TT