Polisupprop - inte bara sexuella kränkningar

INRIKES

Metoo. Sexuella trakasserier, lilla gumman-mentalitetet och en utbredd tystnadskultur.

Närmare 5 000 kvinnliga polisanställda har ställt sig bakom polisernas metoo-upprop #nödvärn.

"Jag är ödmjuk inför de som med stort mod har delat med sig av sina berättelser och jag blir arg och besviken över att vi inte har kommit längre. Samtidigt ser jag mötet i dag som en möjlighet till en nystart. Det är uppenbart att arbetet som vi bedriver inte är tillräckligt", säger rikspolischef Dan Eliasson i en kommentar efter mötet där han fick ta emot uppropet.

Dan Eliasson meddelar via sitt pressombud att han inte vill kommentera uppropet ytterligare i dag.

Uppropet poängterar att även om metoo haft ett starkt fokus på sexuella trakasserier, vilket också syns i polisernas egna berättelser, så är andra former av kränkningar både vanligare och minst lika skadliga.

"De till synes oförargliga och oavsiktliga strategierna att förminska de som inte uppfyller den manligt kodade normen kan för den drabbade vara ännu mer plågsamma eftersom de ofta är normaliserade och sker så subtilt att den som påtalar dem döms ut som lättkränkt och överkänslig."

I uppropet lyfter man fram att det finns en tystnadskultur hos polisen och att få ställer sig på de utsattas sida även om man vetat om vad som hänt.

"Många av de övergrepp som beskrivs hade kunnat undvikas om det funnits personer i omgivningen som omedelbart hade reagerat och sagt stopp. Vad är det för krafter som gör att ingen vill gå emot maktspel, trakasserier och kränkningar?"

Tidigare har det rapporterats om att uppropet kan bryta mot lagen då polisanställda har en skyldighet att anmäla händelser som kan vara brottsliga. För medlemmarna i #nödvärn innebär det att de ska rapportera alla de berättelser som faller under allmänt åtal. Om det inte görs finns risk för disciplinära åtgärder.

TT