Krävs på 300 miljoner för avkodning

INRIKES

Brott. "Lågt räknat" säger åklagaren om 300 miljoner kronor som ett Malmöföretag misstänks ha dragit in från hela världen - genom att avkoda och distribuera utländska tv-sändningar.

Men beloppet saknar verklighetsförankring, tycker en försvarsadvokat.

Kammaråklagaren säger att bolaget dragit in 300 miljoner kronor på brottsligheten i reda pengar - och yrkar på att beloppet ska förverkas.

– Priserna, antalet kunder och vilka kanaler som de olika personerna haft är hämtat ur deras eget datasystem. Så det är inga siffror vi gissat på, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson och betonar att databasen är en mycket viktig del av bevisningen.

– Vi har velat beräkna beloppet lågt, så att vi inte behöver justera och dividera om exaktheter.

Åtalet sträcker sig över flera år och som mest har bolaget haft över 150 000 abonnenter i hela världen, enligt Henrik Rasmusson.

– De har haft ett stort antal återförsäljare runt omkring i världen, säger han.

"Sänt med avtal"

För över ett år sedan gjorde polisen ett tillslag mot företaget i Malmö och grep tre personer. De släpptes på fri fot kort därefter, men misstankarna kvarstod. Nu väcks åtal som rör brott mot upphovsrättslagen och avkodningslagen. Huvudmannen misstänks även för varumärkesintrång.

– Min huvudman har hela tiden sänt tv-kanaler med stöd av avtal. Han förnekar brott och bestrider ansvar, säger försvarsadvokat Jonas Nilsson, som företräder den huvudmisstänkte, till TT.

Beloppet på 300 miljoner kronor bestrids också.

– De har inte fått in dessa enorma belopp, säger Jonas Nilsson.

– Det är så stora belopp att det saknar verklighetsförankring.

Miljoner säkrade

Ungefär 40-50 miljoner kronor har säkrats i utredningen, enligt kammaråklagare Henrik Rasmusson. Men i samband med husrannsakan anvisades även egendom till Kronofogden - bland annat fastigheter i Sverige, fordon, banktillgodohavanden och ett bolag.

– Vi vet att det även finns tillgångar utomlands, men jag vet inte hur mycket fogden har kunnat säkra, säger han.

Sannolikt blir det också tal om stora skadeståndsanspråk, tror kammaråklagaren.

– När det gäller skadestånd betalar man för det intrång man har gjort, och det behöver inte motsvara en inkomst. Beloppet kommer sannolikt att vara beräknat utifrån hur man har utnyttjat målsägandens tjänst och vad målsäganden anser att tjänsten är värd.

Uppemot 25 000 varningsmejl ska ha skickats från rättighetshavare till bolaget. Och det är också en del av bevisningen.

– Mejlen hittades i en dator hos den misstänkte huvudmannen, säger Henrik Rasmusson.

TT