Många effekter av skärpt gränskontroll

INRIKES

Gränskontroller. Att plocka fram id-kortet hör resan till för resenärer mellan Danmark och Sverige.

Gränspolisen ser också tydliga effekter av höstens skärpta inre gränskontroller: Över dubbelt så många avvisningar, gömda ensamkommande hittas och fler beslag.

– Veckan före nyår hade vi en toppnotering med 309 nekade inresor i region Syd, det högsta antalet någonsin, säger Michael Mattsson, chef för gränspolisen i regionen, till TT.

När tågen stannar i Hyllie, den första stationen i Malmö, har passkontrollanter sex minuter på sig att kontrollera passagerarna som kommit från Danmark. Vissa får direkt vända tillbaka till grannlandet på andra sidan Öresundsbron.

– Vid många tillfällen har vi folk som försökt ta sig in flera gånger.

Mitt i vecka 37 - mitten av september - skärptes de inre gränskontrollerna och en jämförelse av fyraveckorsperioden före och efter visar på en tydlig effekt.

– Vi började i oktober att märka en markant förändring av kontrollfrekvensen, och samtidigt hittades många människor som försökte ta sig in till Sverige utan att söka asyl, men som av olika anledningar ville till landet. Men som då nekas inresa, och avvisas.

Exempel vid gränsen

Här är några exempel på effekter av ökad kontrollfrekvens, när vecka 33-36 jämförs med 38-41:

Vid färjeläget i Helsingborg ökade antalet direktavvisningar från 35 till 152.

Antalet direktavvisningar vid tågstationen i Hyllie steg från 105 till 295, och vid brofästet Lernacken blev det nästan lika många direktavvisningar: 293 i stället för 163 under fyraveckorsperioden före den skärpta gränskontrollen.

– Sedan i september ligger vi på mellan 130 och 200 i veckan, men de senaste veckorna har vi legat på mellan 200 och 300 i veckan i region Syd, säger Michael Mattsson.

Anledningarna till direktavvisningarna varierar, men generellt handlar det om utländska medborgare som inte uppfyller inresevillkoren till Sverige.

– Man saknar rätt handlingar, saknar visum, är spärrad i Schengen, uppfyller inte inresevillkoren och man söker inte asyl. Skälen kan variera stort, säger Michael Mattsson.

– Det kan till exempel vara en som sökt asyl i Danmark. Man har sitt uppehållskort i Danmark, men inte sitt hemlands pass.

Gränspolis och passkontrollanter kollar id-handlingarna och i slutänden är det en beslutsfattare som bestämmer om det blir ett avvisningsärende.

– Om det blir avvisning delges personen beslutet och sedan följer man vederbörande till tåget, färjan eller ser till att bilen vänder tillbaka.

Fler ensamkommande

Gömda på tågen, till exempel på toaletter, har polisen hittat flera ensamkommande unga under hösten och vintern. Vissa kommer helt ensamma, andra tillsammans med andra unga.

– Vi ser en hög frekvens unga ensamkommande som inte vill söka asyl. Om de är väldigt unga överlämnas de till socialtjänsten för vidare hantering, även om de inte söker asyl initialt, säger Michael Mattsson.

Hundrafyra passkontrollanter nyanställdes i september förra året och därmed arbetar runt 230 kontrollanter/poliser med kontrollerna - något som även resulterat i ärenden utanför regeringens uppdrag om skärpt gränskontroll.

– Vi hittar narkotika, vapen, rattfyllor, olagliga körningar, efterlysta med mera. Sidoeffekter för att vi har gränskontroll.

Över en miljon personer/fordon i månaden har kontrollerats vid inre gränskontroller i Hyllie, Helsingborg, Lernacken och Trelleborg sedan kontrollerna skärptes. Men sällan blir det våldsamt eller oroligt, enligt gränspolischefen i region Syd.

– Med tanke på att det är så många vi kontrollerar är det ytterst sällan det händer något, säger Michael Mattsson.

TT