EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. EU-domstolen ogiltigförklarar det kritiserade datalagringsdirektivet från 2006. Domstolen anser att intrånget i privatlivet som det innebär inte regleras tillräckligt.

Domstolen anser att "det omfattande och särskilt allvarliga intrång som direktivet innebär i de aktuella grundläggande rättigheterna inte är tillräckligt noggrant reglerat".

EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) kallar enligt Expressen det nu ogiltigförklarade datadirektivet för "ett hafsverk" och framhåller att hon själv röstade emot datadirektivet 2006.

Datalagringsdirektivet har använts av Säpo för att ställa krav på operatörerna om att leverera trafikuppgifter.

– Vi välkomnar att EU-domstolen har fattat det här beslutet, säger Stefan Backman, chefsjurist hos teleoperatören Tele2.

– Vi har varit konsekventa i vår kritik mot detta eftersom vi anser att det inkräktar på våra kunders integritet, och det är ju just det som EU-domstolen nu säger.

Internetoperatören Bahnhof meddelar att bolaget i och med EU-domstolens beslut omedelbart slutar att lagra data om sina kunder.

Enligt Mark Klamberg, doktor i folkrätt vid Uppsala universitet, ska svenska myndigheter tillämpa domstolens utslag.

– Det innebär att den svenska lagstiftningen upphör att gälla, säger han men tillägger att det råder viss osäkerhet hur svenska myndigheter och domstolar kommer att hantera EU-domstolens utslag.

Enligt hans tolkning skulle det alltså inte längre finnas någon skyldighet för operatörerna att lagra data om sina kunder.

EU-domstolens generaladvokat har tidigare kritiserat datalagringsdirektivet hårt för att inte vara förenligt med EU:s stadga om grundläggande mänskliga rättigheter. Generaladvokaten har bland annat konstaterat att mer noggranna definitioner hade behövts, för vilka misstänkta brott som ger myndigheterna rätt att få tillgång till de uppgifter som exempelvis mobil- och bredbandsbolag åläggs att spara.

Generaladvokaten anser även att EU från början borde ha slagit fast ansvariga myndigheters skyldighet att i efterhand radera uppgifterna.

Sverige har fått böta tre miljoner euro för att ha dröjt flera år med att införliva datalagringsdirektivet. Reglerna började gälla i maj 2012 i Sverige och innebär att mobil- och bredbandsbolag är skyldiga att lagra trafikuppgifter om data- och teletrafik i sex månader, även när det handlar om att en person ringer upp en annan utan att få svar. Uppgifter om var personerna befann sig när ett samtal inleddes ska lagras, liksom var de befann sig när samtalet eller kommunikationen avslutades. Däremot ska inte uppgifter om själva innehållet i sms, epost eller telefonsamtal lagras.

På frågan om det var rätt att bötfälla Sverige för den sena implementeringen svarar Malmström enligt Expressen:

– Då var det naturligtvis det, alla medlemsländer måste ju implementera direktiven.

Hon utesluter dock inte att Sverige kan komma att få tillbaka bötesbeloppet.

– Det är för tidigt att svara på vad detta får för konsekvenser, om det finns någon retroaktiv effekt. Men det är inte omöjligt. Det ska jag titta närmare på.

Justitieminister Beatrice Ask (M) säger att det är för tidigt att uttala sig mer precist om vad domen får för följder för den lag som direktivet genomfördes med i Sverige 2012.

– Den stora frågan är väl vad som händer på EU-nivå, säger Ask.

TT: Vad händer om en operatör säger att EU-domstolen har sagt att direktivet är ogiltigt och därför tänker vi inte följa det?

– Svensk lagstiftning gäller i Sverige. Men vi måste direkt gå igenom vad domstolen har sagt och ta reda på var vi har problem. Men man ska ha klart för sig att den här typen av information är oerhört viktig för att brottsbekämpningen ska fungera. Det måste också vara med i vågskålen, säger Ask.

TT: Var det fel att införliva direktivet i svensk lagstiftning?

– Det hade blivit fruktansvärt dyrt att inte göra det, vi var tvingade, säger Ask och hänvisar till de böter Sverige fick betala för att vara fem år sen med att införliva direktivet i svensk lag.

Även om Ask var ytterst tveksam till att införa direktivet lade hon ändå till slut fram ett "rimligt" förslag, som hon beskriver det. Regeringen hade försökt se till rättssäkerhet och antog också kortast möjliga lagringstid. Hon framhåller att Socialdemokraterna var kritiska till att hon dröjde med förslag.

Justitieministern säger att det, efter analysen av vad domen innebär, kan bli aktuellt att kräva tillbaka de böter Sverige fått betala för att ha införlivat direktivet långt efter utsatt tid.

– Vi får fundera på om vi ska begära pengar tillbaka, säger Beatrice Ask och tillägger att det är en "intressant fråga att pröva".

Intressant i så fall, enligt henne, för att Sverige har tvingats att införa något på grund av ett direktiv som EU:s domstol sedan ogiltigförklarat.

TT

Publicerad: