Utrikes

Humanitär vapenvila i östra Ukraina

UTRIKES

Ukrainakrisen. En överenskommelse om humanitär vapenvila i Debaltseve i östra Ukraina har nåtts. Samtidigt vänds världens blickar mot Ryssland för att se om den diplomatiska offensiven biter.

Vapenvilan i Debaltseve kommer efter allt mer upptrappade strider, och har som syfte att civila ska få tillfälle att lämna staden, skriver nyhetsbyrån AFP. Enligt de proryska rebellerna som strider mot Ukrainas regering kommer vapenvilan att gälla mellan klockan 9 och 16 svensk tid.

Men parallellt med utvecklingen vid frontlinjerna pågår en diplomatisk offensiv med ett mer långsiktigt slut på våldet som mål. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande besökte i går Ukraina för att presentera en ny fredsplan. Strax innan hade USA:s utrikesminister John Kerry suttit i möten med ukrainska ledare, och lagt tyngd bakom de europeiska kollegornas förslag i den hittills största diplomatiska påtryckningen.

– Det är ett tecken på att de intensifierade striderna sedan början på januari tvingar fram en ökad diplomatisk aktivitet. Ukrainas president Petro Porosjenko är medveten om att Ryssland alltid riskerar att höja insatsen och föra in mer trupp och materiel. Ukraina kan inte vinna på slagfältet. Det måste till någon form av vapenvila och överenskommelse som dämpar stridigheterna, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

"Små förväntningar"

Merkel och Hollande väntas i dag åka vidare mot Moskva för möten. Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk sade enligt nyhetsbyrån AFP att ett nytt avtal - i stället för att genomföra det föregående - verkar vara en fälla. Även om länderna kommer överens är det inte säkert att en sådan överenskommelse hålls, påpekar även Hedenskog. Han tror snarare att striderna kommer att trappas upp.

– Förväntningarna är inte särskilt stora. Jag ser inte varför Ryssland skulle återgå till Minsköverenskommelsen, när man inte gjort det hittills. De har hittills använt diplomatiska samtal till att förhindra eller förhala sanktioner, säger han.

Hot ligger kvar

I USA har röster höjts om att beväpna de ukrainska styrkorna. I går sade Kerry att president Obama "snart" skulle bestämma sig och en talesperson för Vita huset sade enligt nyhetsbyrån Reuters att ett sådant beslut skulle kunna öka blodutgjutelsen.

– Nu är signalen att man försöker att köra det diplomatiska spåret en gång till. Men att hotet ligger kvar att leverera defensiva vapen, exempelvis pansarvärnsrobotar och terrängbilar, säger Hedenskog.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Utrikes