Turkiet tar aktivare roll i Syrien

UTRIKES

Turkiet. Turkiet ändrar strategi. Nu är det slut på den passiva linjen - hårdare tag ska tas mot Islamiska staten, kurder och vänstergrupper.

Under fredagen anföll turkiska flygplan extremistgruppen Islamiska statens ställningar i Syrien, efter en sammandrabbning mellan turkisk militär och IS.

Turkiet var tvunget att vidta "andra åtgärder" på grund av det förändrade läget i norra Syrien, motiverade president Recep Tayyip Erdogan beslutet. Fortsatta kraftfulla insatser följer mot såväl IS som kurder och vänstergrupper, enligt Erdogan.

De turkiska attackerna föregicks av en våldsspiral som inleddes i måndags när över 30 människor dödades i självmordsattacken i den kurddominerade staden Suruç på gränsen mot Syrien. Därefter dödades två turkiska poliser av den militanta kurdiska gruppen PKK. Poliserna påstods ha samarbetat med IS.

Två spår i analysen

Veckans händelseutveckling i kombination med att ett avtal slutits med USA om att utländska stridsflyg får använda flygbasen Incirlik på gränsen mot Syrien kan ses som en startpunkt för ett mer aktivt Turkiet i området.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, påpekar dock att de turkiska planerna arbetats fram under lång tid och att vad som har lett till vad är svårt att veta. Två spår utkristalliserar sig emellertid - Islamiska statens agerande och PKK:s framflyttade positioner.

– Suruç tror jag var en hämndattack av IS mot kurderna för Kobane och Tel Abyad, där man lidit svåra nederlag, säger Levin och fortsätter:

– Och att IS slog till inne i Turkiet var en respons på landets hårdare tag mot IS.

Kurdernas roll

Vad gäller PKK tror Levin att ett skäl till gruppens aggression den gångna veckan kan vara Turkiets underlåtenhet att agera när det gäller IS attacker mot kurder.

Och att Turkiet inte har agerat tidigare kan bero på att man sett en poäng i att låta två fiender strida ostört mot varandra.

Erdogan tillbakavisar sådana spekulationer.

– Men lyssnar man på hans retorik så finns flera sådana tecken, säger Paul Levin.

Ett andra, mer konkret skäl till Turkiets hittills passiva hållning är att regeringen in i det längsta hoppats på att förbli förskonat från IS attacker genom att inte aktivt delta i konflikten.

Olika agendor

Att Turkiets agenda gällande säkerheten i området inte överensstämmer med USA:s blir, enligt Paul Levin, tydligt i deras olika tolkning av planerna på en flygförbudszon innebär. Enligt den amerikanska tolkningen gäller zonen den Islamiska staten, men i den turkiska tolkningen kan det uppfattas som att även andra grupper berörs av flygförbudet, till exempel kurderna.

TT