3 000 år gamla skepp funna i Svarta havet

UTRIKES

Bulgarien. Forskare har gjort en historisk upptäckt i Svarta havet. Under en undersökning av havsbotten hittades 60 skeppsvrak från de romerska, bysantinska och osmanska rikena. Vissa är närmare 3 000 år gamla.

– Det har aldrig hittats något liknande, säger svenske forskaren Johan Rönnby som har varit assisterande projektledare.

Efter att under tre år ägnat sig åt att undersöka hur havsnivåerna förändrats i Svarta havet dök de antika skeppen upp, bokstavligen som ett ljus i mörkret.

– Vi har hittat fantastiska båtar här tidigare men vi har sagt att vi gärna skulle vilja hitta de antika vraken, de riktigt gamla. Och så plötsligt bara för tio dagar sedan dök ett upp, och sedan kom det fyra till. Så vi har fem skepp som är från gammal grekisk och romersk tid, välbevarade nere på botten. Det är helt oslagbart, säger Johan Rönnby.

Fem av de 60 vraken är 2 500-3 000 år gamla, vilket kunnat bestämmas genom de amforor som hittats i vraken. Andra är "bara" tusen år gamla.

Samhälle övergavs

Rönnby är professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola och har varit en av projektledarna för Black Sea Maritime Archaeological Project (MAP) som under tre säsonger kartlagt havsbottnarna utanför Bulgariens kust. Projektet har drivits av universitetet i Southampton och innefattar också forskare från Storbritannien, Bulgarien, USA och Grekland.

De skannade av vattnen och hittade bland annat ett samhälle under ytan som låg i en dal som existerade under bronsåldern. När dalen svämmade över blev den en skyddad bukt för grekiska kolonisatörer flera hundra år före år noll, en hamn för sjöfarare under det bysantinska riket 300 år efter Kristus och en förankringsplats för osmanerna på 1300-talet.

Klappade händerna

När skanningsutrustningen gav utslag tog det närmare en timme för undervattensroboten, som kommer från ett norsk-svenskt företag, att sjunka ned i beckmörkret till botten. De flesta vraken ligger på drygt två kilometers djup. Men efter bara hundra meter ner är vattnet i Svarta havet extremt syrefattigt vilket gör att trä har god möjlighet att bevaras.

När den första antika båten hittades samlades hela besättningen och tittade på datorskärmarna som återspeglade robotens syn.

– Plötsligt så dyker de här vraken upp. När vi hittade det första var vi helt häpna och började klappa händerna ombord. "Kan det vara så här gammalt? Så här välbevarade?". Men sedan ligger de här antika amfororna där, som det inte är något snack om att de är från Sokrates och Platons tid. Det är en makalös syn, säger Johan Rönnby.

Svensk teknologi

Lika gamla vrakfynd har hittats tidigare men bestått till största delen av amforor. På de vrak som nu hittats är träet mycket intakt och vissa är bevarade upp till relingen med styrårorna på plats, säger forskaren.

– Det har aldrig hittats något liknande. Det är väldigt kul att vi gör det med svensk teknologi.

Forskarna har nu gjort 3D-modeller av alla vrak och vissa amforor och plankor har de redan plockat upp, och som analyseras i Bulgarien. Johan Rönnby hoppas att fynden ska leda till en ökad förståelse för hur sjöfarten såg ut under antiken och så småningom hamna på museum.

– Det finns inskriptioner och stenreliefer och vasmålningar, men det är aldrig någon som vetat precis hur de här fartygen sett ut. Så för första gången kan vi ta reda på hur de var byggda, säger Johan Rönnby.

TT