Ryssland stärker sin position i Mellanöstern

UTRIKES

Ryssland. En rysk president med gott självförtroende togs emot med fasta handslag och artighetsfraser. Vladimir Putins segertåg i Mellanöstern är ytterligare ett tecken på Moskvas ökade inflytande.

– En symbolisk resa, konstaterar Rysslandsforskaren Gudrun Persson.

Som en virvelvind svepte Vladimir Putin genom Syrien, Egypten och Turkiet och på varje stopp under den dagslånga diplomatiska turnén tycktes det finnas anledning att fira. Ett energiavtal undertecknades i Egypten och i Turkiet diskuterades inköpet av det ryska luftvärnssystemet S-400. I Syrien utropade presidenten triumfatoriskt seger över "terroristerna" och meddelade att en del av landets styrkor ska återvända hem.

– Det var en symbolresa som fångar den ryska Mellanösternpolitikens målsättning. Ryssland har under flera år flyttat fram och stärkt sina positioner, både militärt och diplomatiskt såväl som politiskt och handelsmässigt, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Utnyttjade vakuum

Under många år var det USA som höll i taktpinnen i Mellanöstern. Men när Barack Obama vände blicken mot Asien klev Ryssland in och skapade en rad osannolika allianser - från slagfältet i Syrien till förbättrade relationer med såväl Iran och Turkiet som Saudiarabien. När den saudiske kung Salman i oktober skred ner för sin gyllene rulltrappa för att möta Putin lyckades de båda länderna skaka av sig decennier av fiendskap och ömsesidig misstänksamhet.

Den nuvarande amerikanska regeringens Mellanösternpolitik har i sin tur präglats av osäkerhet. Och när president Donald Trump nyligen uttalade sig om Jerusalem väckte det ilska i regionen - något som Putin inte var sen att utnyttja. I Ankara dömde presidenten ut det amerikanska utspelet som destabiliserande för hela regionen.

– Han passade på att plocka en enkel poäng, där Ryssland framstår som pålitligt och ansvarstagande, med en längre strategi för Mellanöstern, säger Persson.

När Ryssland gick in militärt i Syrien 2015 vände det kriget till Bashar al-Assads fördel. Därtill har fredssamtalen i Astana, som har orkestrerats av Ryssland, Iran och Turkiet, lett till avtal som har minskat striderna på marken.

Inrikespolitisk dimension

– I och med det så kallade militära tillbakadragandet sätter Putin press på Bashar al-Assad. Det som behövs nu är en politisk och diplomatisk lösning, och där har Ryssland etablerat sig som en faktor som det inte går att runda, säger Persson.

– Ryssland har också kunnat visa världen att man har ganska mycket bra vapen, som man kan exportera.

Lyckas Moskva rädda de hittills fruktlösa FN-ledda fredssamtalen i Genève vore det ytterligare en fjäder i hatten för Putin - som föga förvånande har meddelat att han ställer upp i presidentvalet i mars. Allt annat än ett omval vore en skräll, men Kreml har oroats över en växande apati bland de ryska väljarna.

– Inför valet har Putin kunnat proklamera seger i Syrien över de extremistiska grupper som har skapat oro på hemmaplan. Det är viktigt för honom att visa att han har varit framgångsrik i Mellanöstern, för att säkra ett stort valdeltagande och folkligt stöd.

TT