I ett land där flickor ibland är pojkar

Publicerad:
Uppdaterad:

Afghanistan. Bort med flickkläderna, klipp håret och gör roliga saker som pojkar gör - som att cykla, flyga drake och spela fotboll. Den afghanska politikern Azita Rafaat har valt att låta sin yngsta dotter växa upp som pojke, ett fenomen kallat "bacha posh".

Beslutet var helt naturligt. I ett land som brukar beskrivas som ett av världens mest mansdominerade, där söner anses höja familjers status och en stor del av kvinnorna går i burka, är en utklädd son bättre än ingen alls. Azita Rafaat slapp skvallret och de medlidsamma blickar som en familj med enbart döttrar ofta utsätts för, och det blev enklare för henne att jobba som parlamentsledamot. Dessutom kunde hon och maken ge dottern Mahnoush, sedermera sonen Mehran, en smak av frihet.

Flicka igen?

– När jag frågade henne var hon sex år. Hon tänkte efter några ögonblick och så sa hon "wow, då kan jag leka ute och brottas med killarna".

Fyrabarnsmamman Azita Rafaat, som är i Stockholm för att bland annat delta i ett kvinnodagsseminarium som Svenska Pen arrangerar, ler åt minnet. I dag är Mehran elva år och pojke i jeans enbart halva dagen. På förmiddagarna går han/hon i flickskola i Kabul. Efter vissa diskussioner har de tre storasystrarna accepterat Mehrans identitet, men det händer att de försöker övertala honom att bli flicka på heltid.

– Han vet att det är temporärt, att han kommer att bli flicka igen när han hamnar i puberteten. Men min man önskar att han var vår son hela livet, det är en av de saker vi bråkar om, säger hon och lägger till att bacha posh-fenomenet i botten handlar om flickors överlevnad.

Azita Rafaat är en av huvudpersonerna i journalisten Jenny Nordbergs bok "De förklädda flickorna i Kabul". Under flertalet resor till Afghanistan har Nordberg dokumenterat ett trettiotal fall av det tidigare i princip icke omskrivna fenomenet. Nu, när Nordberg sitter bredvid Rafaat, understryker hon att utklädda flickor inte enbart finns i Afghanistan.

– Det är en del av kvinnohistorien, även i Europa och USA. Det här är vad kvinnor gör för att få en utbildning, rymma från uppgjorda äktenskap, kunna röra sig och tala. Det sker i dag där kvinnors liv görs alltför omöjliga och det är helt logiskt, säger hon med skärpa.

Försörjer åtta

Mherans uppväxt väcker onekligen frågor om identitet, rättvisa och psykologiska effekter. Men, som Nordberg och Rafaat säger, det är nödvändigt i en värld av förtryck. Och bacha posh behandlas med viss respekt, i den afghanska folktron finns det en acceptans för att göra om flickor då man tror att kvinnor som ser pojkar dagligen till slut kommer att föda en.

Men Azita Rafaat, som själv var kille en kort tid som tonåring då hon hjälpte till i sin fars matbutik, har inga planer på att föda fler barn. Hon har förlorat sin plats i parlamentet och drar nu ett tungt lass som försörjare av familjen, som även inkluderar makens andra hustru och hennes dotter. När det gäller barnens framtid hoppas hon att de ska slippa gå igenom samma lidande som hon.

– Jag vill inte se dem tvingas in i äktenskap. Mehran vill konstruera en robot, hans ena syster vill bli veterinär och de andra idrottare. Jag hoppas att deras drömmar inte krossas.

TT

Publicerad: