Utrikes

Palestinsk president till Sverige

UTRIKES

Stockholm. Det är en palestinsk president med bekymmer som besöker Sverige och statsminister Fredrik Reinfeldt tisdag-onsdag. Om nu Mahmud Abbas ens kan kalla sig president längre.

Efter företrädaren Yasser Arafats död valdes Abbas till Palestinska myndighetens presidentpost den 9 januari 2005. Mandatet var på fyra år, och löpte alltså egentligen ut för en dryg månad sedan.

Men krig, konflikt och intern palestinsk splittring under åren som gått har gjort det omöjligt att hålla ett nytt val. Hamas har tagit kontrollen över Gazaremsan. Så Abbas sitter kvar, regent över Västbanken - eller i alla fall de delar av territoriet som Israel låter honom styra.

Fokus för Abbas rundresa i Europa är planerna på att återuppbygga Gaza efter Israels krig i januari. Tiotusentals hem är förstörda. Fabriker, myndigheter, och skolor ligger i ruiner.

Svenskt bistånd

På måndag hålls en stor återuppbyggnadskonferens i egyptiska Sharm el-Sheikh, där USA:s utrikesminister Hillary Clinton och FN-chefen Ban Ki-Moon deltar. USA väntas utlova 900 miljoner dollar. Inför toppmötet presenterade också oljestaterna vid Persiska viken på tisdagen ett biståndspaket i miljardklassen.

Sverige är traditionellt en stor biståndsgivare till palestinierna, vilket lär prägla Abbas möten på onsdagen med Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och biståndsminister Gunilla Carlsson.

Redan på tisdagskvällen skulle Abbas träffa S-ledaren Mona Sahlin. Socialdemokraterna och Abbas Fatahparti har ett mångårigt samarbete.

Hindren för återuppbyggnad i Gaza är många och svåra. Att territoriet inte längre styrs av Abbas folk, utan av terrorstämplade Hamas som västvärlden vägrar ta i med tång, är det första. Hur ska omvärlden se till att biståndspengarna inte hamnar i Hamas fickor?

Försök till försoning

Nästa problem är att Israel, så länge inget avtal finns med Hamas om en långvarig vapenvila, upprätthåller sin blockad mot territoriet. Bara akut bistånd släpps in - inte cement, metall, plast och annat som behövs för att bygga upp allt som förstörts.

Många knutar skulle kunna lösas, och ett nytt val president- och parlamentsval planeras, om rivalerna Hamas och al-Fatah kunde försonas.

Efter den blodiga uppgörelsen sommaren 2007 har stämningen varit fientlig. Hamasfolk trakasseras och grips på Västbanken, Fatahfolk i Gaza, och avståndet mellan de båda palestinska territorierna har aldrig känts längre.

Efter kriget i Gaza görs nya försök till dialog. På onsdagen möts delegationer från al-Fatah och Hamas i Egypten, men få tror på någon omedelbar islossning.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Utrikes