Nato lämnar instabilt Afghanistan

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Samtidigt som konflikten eskalerar packar de utländska Natosoldaterna ihop och lämnar Afghanistan efter 13 år.

Vad den svenska insatsen åstadkommit vägrar försvarsminister Peter Hultqvist (S) att svara på.

– Natostyrkan Isaf lyckades med mycket, till exempel att skapa afghanska säkerhetsinstitutioner, men ironiskt nog misslyckades de med att skapa säkerhet. Afghanistan i dag är ett inferno av våld, konflikten eskalerar och situationen är mycket svår, säger Graeme Smith, analytiker på organisationen International Crisis Group i Kabul, på telefon till TT.

Från att ha varit som mest 130 000 Natosoldater kommer den utländska militära närvaron från och med 2015 att utgöras av omkring 12 500 soldater. De ska främst utbilda de afghanska styrkorna, som redan tagit över det mesta av säkerhetsansvaret i landet.

– Hittills går det bättre än vad många förutspått. Trots att militären tar mycket stryk, har de visat en hel del kurage.

Försvarsministern tiger

Även Sveriges roll har förändrats. I somras lämnades nycklarna till basen i Mazar-e-Sharif över till den afghanska staten och kvar finns ett 30-tal rådgivande svenska soldater.

Men vad insatsen, som fram till och med 2013 kostade omkring nio miljarder kronor, har uppnått vill Peter Hultqvist inte svara på. I stället hänvisar han till en utlovad utvärdering.

– Vi håller på med slutformuleringarna om uppdraget som en särskild utredare ska få ta tag i. Det kommer att vara så heltäckande som möjligt, och vi återkommer med vilka intressenter som ingår när vi presenterar själva uppdraget och när det är klart.

Krigsbubbla

Framför sig har Afghanistan, med president Ashraf Ghani i spetsen, nu att hantera den ökande instabiliteten, maktdelningen i regeringen och en ekonomi som ska anpassas till minskat bistånd. Korruptionen galopperar och arbetslösheten väntas skjuta i höjden.

– Den afghanska ekonomin är en krigsbubbla, driven av pengar som följt med de militära insatserna. Tillbakadragandet kommer att ha en djupgående negativ påverkan, det ser vi redan genom en sannbt fallande tillväxt och regeringens jakt på inkomster, säger Smith.

– Men Ghani är på rätt spår. Han imponerar genom sitt sätt att hantera ekonomin, och han skickar positiva signaler till det internationella samfundet om hur han ska tackla problemen.

Tufft för kvinnor

Ett annat orosmoln är kvinnornas situation. Läget har till viss del förbättrats sedan den USA-ledda styrkan gick in i landet för att beröva talibanerna makten efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Men kvinnor utsätts fortfarande för omfattande diskriminering. Afghanistan ligger på plats 169 av 187 länder i FN:s index över ojämlikhet, Gender Inequality Index.

– Oavsett vem som sitter vid makten är det inte nödvändigtvis så att man är vänligt inställd till kvinnors rättigheter. Det krävs strukturella och normativa förändringar, och det är en långsam process i vilken regeringen måste vara villig att genomföra reformer, säger Helene Lackenbauer, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

TT

Publicerad: