EU vill få fler extrema att hoppa av

Publicerad:
Uppdaterad:

UTRIKES

Strasbourg. Alla EU-länder bör ha program för att hjälpa extremister att "hoppa av" sina radikala rörelser, föreslår kommissionären Cecilia Malmström.

EU-minister Birgitta Ohlsson vill ha ett nytt EU-centrum i Sverige.

I morgon lägger hon fram en rad förslag i kamp mot ökad extremism och radikalism. De är ett resultat av nätverket RAN (Radicalisation Awareness Network) som Malmström drog i gång hösten 2011 och där 700 experter och sakkunniga inom åtta olika arbetsfält gått igenom situationen.

– Det viktigaste är att det nu finns en samsyn om att det här är ett europeiskt problem som växer i alla länder, säger Malmström till TT i Strasbourg.

– Vi uppmanar alla att ta till vara på den kunskap som finns - spritt över medlemsländerna, ofta på lokal nivå - och att man nu kraftsamlar och bygger upp det här kunskapscentret där vi kommer att bistå med pengar och resurser.

Någon stor, ny EU-myndighet ska centret inte bli. Däremot hoppas Malmström i alla fall att centrumet ska skapas rent fysiskt, och inte bara som en webbplats, som tidigare har diskuterats. Frågan ska tas upp när EU:s justitie- och inrikesministrar samlas till ett informellt möte i Aten nästa vecka.

– Det här förslaget har inspirerats oerhört mycket av den svenska modellen, säger svenska demokratiministern Birgitta Ohlsson (FP), och hänvisar till den handlingsplan mot våldsbejakande extremism som blev färdig 2011.

Hon tycker att förslaget om ett europeiskt kunskapscentrum är mycket bra, och vill gärna att det förläggs till Sverige.

EU:s oro för extremismen beror såväl på konkreta händelser som Anders Behring Breiviks terrordåd i Oslo och på Utøya 2011 eller Mohamed Merahs attentat i Toulouse-trakten 2012, men också på rädslan för vad EU-boende som rest till inbördeskriget i Syrien kan komma att göra när de kommer tillbaka.

På sikt tror Malmström att så kallade exit-program framöver kommer att bli lika lyckosamma för att få islamister att hoppa av som för höger- och vänsterextremister.

– Jag tror att det är en tidsfråga. Det handlar om att jobba mycket med olika organisationer och lokalt aktiva, kanske religiösa ledare knutna till moskéer och så vidare. Det finns många projekt i Europa där man jobbar med familjer till personer som antingen åkt iväg, eller velat åka iväg eller redan kommit tillbaka - som mammorna, papporna och syskonen - som vill hjälpa till att förhindra det här, säger Malmström.

EU vill nu exempelvis ta fram nya typer av skolmaterial för att "stärka motståndskraften" mot extremism, satsa på vidareutbildning av lokalpoliser och socialarbetare och "utveckla metoder" för att bemöta extremism på nätet.

– Jag tycker att det är ett bra förslag för att samla ihop och sprida den kunskap som finns om unga människor som är på väg in i extrema miljöer, säger Robert Örell, verksamhetschef på svenska Exit, i Fryshusets regi, som bland annat tar hand om nynazistiska avhoppare.

Örell är själv involverad i RAN och sitter i dess styrgrupp. Han menar att arbetet måste präglas av kunskap om hur de extrema miljöerna och deras aktörer fungerar, vilka drivkrafter som finns bakom och inte minst krävs långsiktighet.

– När man arbetar med människor finns inga snabba lösningar.

Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan, sitter i RAN:s styrgrupp. Enligt Ranstorp är våldsbejakande islamism en av de svåraste formerna för extremism att lämna.

– Vi har välutvecklad avhopparverksamhet på högersidan och det finns även på vänstersidan till viss del. Men när det gäller våldsbejakande islamism vet jag inte ett enda fall i Norden där vi har personer som varit djupt involverade och hoppat av, säger han.

TT:s korrespondent

Publicerad: