Nato lägger kurs efter kalla vindar

UTRIKES

Stockholm. Frågor om beredskap och kollektivt försvar står högst på agendan när Nato inleder sitt toppmöte på torsdagen. Natos kärnfrågor egentligen - men inget självklart debattämne för mindre än ett år sedan.

När medlemsländerna möts i Wales i Storbritannien under torsdagen och fredagen för att diskutera framtiden har chocken från Ukrainakrisen kastat om dagordningen.

– Hade det här toppmötet varit i december hade det handlat om vad Nato ska göra efter Afghanistan, påpekar Erik Brattberg, säkerhetspolitisk analytiker vid tankesmedjan Atlantic Council.

Nygammal roll

Afghanistan har varit Natos fokus sedan terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Innan dess var fredsbyggande insatser på Balkan huvudnumret. Nu finns åter en säkerhetsproblematik i Europa där Nato kan spela en roll. En roll som många länder under lång tid förutsatte hörde till det förgångna.

– Ända sedan kalla kriget tog slut har Nato famlat i mörkret efter en ny uppgift, säger Brattberg.

Den som följt konflikten i Ukraina kan ha lagt märke till att Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen och andra Natorepresentanter regelbundet gjort utspel om vad de bedömer vara Rysslands intentioner. Samtidigt har alliansen publicerat satellitbilder som påståtts visa ryska truppansamlingar vid gränsen och hur tyngre vapen används i Ukraina.

Kalla kriget

Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, anser att Natos agerande i Ukrainakrisen tyder på att alliansen snarare har hittat en gammal mantel än axlat en ny.

– Under kalla kriget var det extremt vanligt att Nato uttalade sig om allt möjligt, säger Winnerstig till TT.

Vid sidan om striderna har konflikten i Ukraina lett till en konfrontation mellan väst och Vladimir Putins Ryssland. Debattörer har varit snabba med att dra liknelser till kalla kriget. En halvsanning enligt Winnerstig som anser att delar av geopolitiken klingar bekant, men med avgörande skillnader.

– Den ideologiska konflikten var under kalla kriget väldigt tydlig.

Ojämna parter

Redan då hävdade förstås vissa att verkligheten handlade om geopolitik och inte politiska ideologier. Men en annan markant skillnad är att konflikten i dag är mellan mycket ojämlika parter. Ryska försvarsutgifter utgör i dag bara en tiondel av de amerikanska, betonar Winnerstig.

Även om Nato hittat tillbaka till sitt gamla jag, så kvarstår frågor om vilken riktning alliansen kommer att följa.

Under besöket i Estland under onsdagen påpekade Barack Obama att vissa Natomedlemmar inte drar sitt strå till stacken. Gammal amerikansk kritik, men försvarsutgifterna har också nedprioriterats sedan muren i Europa föll. Den kritiken kommer antagligen skärpas, tror Brattberg, men kanske inte hörsammas. Även om europeiska länder ser behovet av att stärka försvaret så ligger det politiska strålkastarljuset på krisande ekonomi och hög arbetslöshet.

TT