Tuff ton i debatt inför danskt val

UTRIKES

Danmark. Valet i Danmark blir en extremt jämn kamp. Och i väljarnas fokus står ekonomin och invandrarpolitiken.

Men när partiledarna drabbade samman i en första valdebatt var det inte invandringspolitiken som var hetast. Välfärden hamnade i centrum.

– Det viktigaste är utlänningsfrågan, och trovärdigheten för politikerna, säger Finn Mossin från Stenløsa som TT träffar i centrala Köpenhamn.

Han är pensionerad inköpsledare och anser som många andra danskar att invandringen är den viktigaste frågan i valet den 18 juni.

En vinst för det blå blocket skulle enligt Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet, med allra största sannolikhet innebära att det starkt invandrarkritiska Dansk Folkeparti får en plats i regeringen.

Det är inte bara Dansk Folkeparti som driver på för en hårdare invandrarpolitik. Det gör alla partier med undantag för socialliberala Radikale Venstre och vänsterpartiet Enhedslisten. Enligt Dahlerup har det gått så långt att de stora partierna tävlar om vem som stramar åt invandringspolitiken mest.

– Partierna anklagar hela tiden varandra för att vara för liberala, säger hon.

Välfärden stridsfråga

Partiledarna möttes på onsdagskvällen i en debatt, som i stället kom att handla om den så kallade dagpengreformen, ett försörjningsbidrag som blivit hårt kritiserat.

– Kristian, om du inte hade kastat Danmark ut i den där dagpengreformen, så hade vi inte haft de här problemen, sade statsminister Helle Thorning-Schmidt riktat till Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl.

Han kontrade snabbt:

– Det är ju du som sitter som statsminister! Du har haft flera år på dig att inbjuda till förhandlingar.

Ekonomin viktig

En annan stor fråga är ekonomin. Där är skillnaderna stora mellan det blå och det röda blocket.

– Danmark har kommit ur den ekonomiska krisen och ekonomin ser lite bättre ut. Hur pengarna ska fördelas skiljer partierna åt, säger Drude Dahlerup

Den sittande vänsterregeringen har lovat 39 miljarder danska kronor till den offentliga sektorn, medan Konservative - närmast motsvarande de svenska moderaterna - har sagt att man inte kommer satsa något alls på den offentliga sektorn utan i stället på att sänka skatterna.

– Vi är i bättre form i dag än vad vi var 2011, sade Helle Thorning-Schmidt under en presskonferens där hon avslöjade när valet ska hållas.

Hon bad också om förnyat förtroende med hänvisning till att återhämtningen annars skulle riskeras. Radikale Venstre, motsvarande svenska Folkpartiet, anser också att pengar ska satsas på välfärden och inte på skattesänkningar.

"När det nu är uppsving (i ekonomin) är frågan hur vi kan hjälpa de svagaste i samhället", säger Morten Østergaard, partiledare för Radikale Venstre.

FAKTA

Danska valsystemet

Folketinget - parlamentet i Danmark - har en kammare med 179 ledamöter, varav två representerar Färöarna och två Grönland. Ledamöterna huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.

Ett folketingsval ska hållas minst en gång vart fjärde år. Valet blir utlyst när statsministern tycker att det är lämpligt eller om regeringen fälls i en förtroendefråga.

Den sittande regeringens mandat går formellt ut den 14 september 2015.

18 år gäller både som rösträttsålder och för att kunna bli invald i folketinget. För partierna gäller en tvåprocentsspärr.

Sedan grundlagsändringen 1953 har det hållits 22 folketingsval. Ungefär hälften av dessa har hållits på hösten. Aldrig har valet ägt rum på en söndag, tisdagar är den hittills populäraste dagen.

Det finns inga regler om hur lång tid en valrörelse ska pågå. Men för att invånarna ska hinna poströsta bör den vara i minst tre veckor, enligt folketingslagen. På senare år har valet hållits 21 dagar efter det att statsministern tryckt på knappen.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM