Ny president på tredje försöket?

UTRIKES

Österrike. Dåligt klister i valkuverten och anklagelser om felaktigheter i rösträkningen. Jakten på en ny österrikisk statschef har kantats av farser. I helgen ska folket till sist avgöra vem som ska axla presidentrollen de kommande sex åren - högerpopulisten Hofer eller den gröna kandidaten Van der Bellen.

Det blev en ovanligt varm sommar i Österrike. Särskilt varmt var det i förvaringsutrymmet i de två lastbilar som transporterade valkuverten från tryckeriet i Vöcklabruck till inrikesdepartementet i Wien - så varmt att klistret smälte, tror polisen.

Det hela fick till följd att valdagen sköts upp från den 2 oktober till den 4 december, eftersom risken för röstfusk inte kunde uteslutas. Till helgens presidentval lämnas inget åt slumpen. För att undvika en repris av höstens klisterfiasko har regeringen anförtrott statstryckeriet, som tillverkar österrikiska pass och körkort, uppdraget att trycka kuverten.

Tredje gången gillt

Två kandidater står mot varandra på söndag: Norbert Hofer från högerpopulistiska FPÖ, ett parti som ofta beskrivs som främlingsfientligt i österrikiska och tyska medier, och Alexander Van der Bellen, som tidigare var partiledare för De gröna, men nu ställer upp som fristående kandidat.

Det är tredje gången i år som österrikarna går till valurnorna. I april genomfördes ett första val, men eftersom ingen fick en absolut majoritet av rösterna blev det en andra valomgång i maj. Van der Bellen vann då med mycket knapp marginal, men resultatet ogiltigförklarades efter anklagelser om oegentligheter i rösträkningen.

På söndag ska nu slutligen avgöras vem som flyttar in i presidentsätet Hofburg i Wien.

Presidentrollen i fokus

Sieglinde Rosenberger, professor i statsvetenskap vid universitetet i Wien, säger att årets valrörelse har sett annorlunda ut än inför tidigare presidentval. Fokus har legat på person snarare än på parti. Om hon bara får använda ett ord för att beskriva valrörelsen blir det "lång".

– En av de längsta någonsin. Eftersom den har pågått så länge har den hunnit påverkas av en rad yttre faktorer, exempelvis Trumps seger, brexit och de olika attentat som skett, säger hon.

TT: Vilka politiska frågor har varit viktigast?

– Ett tema som har varit stort är presidentens funktion. Under efterkrigstiden har presidenten traditionellt spelat en tillbakahållen roll. Hofer har flera gånger hotat med möjligheten att avsätta regeringen, något som skulle leda till en politiskt instabil situation. Van der Bellen har varit mer avvaktande.

– Ett andra tema är frågan om EU. Van der Bellen är starkt proeuropeisk, medan Hofer är mer inriktad mot Visegradländerna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern) och sydöstra Europa.

"Högerradikal populist"

Alexander Van der Bellen var partiledare för De gröna mellan 1997 och 2008. Han har en grön profil, men har försökt profilera sig som en kandidat även för socialdemokrater och konservativa.

Norbert Hofer företräder FPÖ och kan ideologiskt inordnas i "det högerpopulistiska, högerradikala lägret", enligt Sieglinde Rosenberger.

Precis som på många andra håll i världen är antietablissemangsrörelsen stark i Österrike, vilket gett näring åt Hofers kampanj. Samtidigt är han själv i allra högsta grad en del av den politiska eliten, säger Rosenberger.

– Han har varit i politiken under hela sitt yrkesverksamma liv, bortsett från några få år. Han är en del av etablissemanget.

TT