Pisachock slår mot Australien

UTRIKES

Australien. Tongångarna är hårda i Australien efter att landet tappat i alla tre ämnen i årets Pisarapport.

Forskare ser likheter mellan landets skolsystem och det svenska.

Australien är i samma situation som Sverige efter 2012 års Pisarapport. Kunskaperna inom de tre testade ämnena - matematik, läsförståelse och naturkunskap - är i fritt fall bland de testade 15-åringarna.

– Jag tror att den generella reaktionen på årets resultat var chock. Folk har blivit överraskade över att skolan är på nedgång. Jag tror att den tillsammans med Timmsrapporten, där resultatet också gick ner, har visat att Australien har problem och att man måste möta dem, säger Sue Thomson, som har ett övergripande ansvar för landets deltagande i globala elevundersökningar.

Förlorare på fri marknad

Till skillnad från i Sverige presterar invandrade elever bättre än Australienfödda. En anledning är många högpresterande invandrande barn från östasiatiska områden som Singapore och Hongkong.

Rachel Wilson, forskare vid University of Sydney, deltar i ett projekt där forskare från Luleå Tekniska Universitet ingår, där de bland annat studerar hur fria skolval och privata skolors intåg på marknaden påverkar resultaten. Sveriges och Australiens skolsystem har flera likheter, med en ökad decentralisering och en friare skolmarknad.

– Den fria marknadens dynamik i skolvärlden kan bli begränsande för elever. För det finns vinnare och förlorare på en marknad, säger hon.

Nationella prov stressar

Wilson hade önskat att årets Pisasiffror skulle ha fått större uppmärksamhet och bli början på en nationell debatt om hur skolsystemet borde reformeras. Hon säger att Tyskland agerade efter sitt chockresultat i Pisarapporten 2000 och sedan dess ryckt upp sitt skolsystem, vilket gett resultat.

Australiska barn får betyg senast från tredje klass och en mängd nationella obligatoriska och frivilliga prov skapar för höga förväntningar och stress, anser hon, även om hon håller med om att det behövs någon form av nationella utvärderingar.

– Men jag tror att det finns sätt att göra nationella utvärderingar som tar bort stressen. I Nya Zeeland har de en mjukare inställning. Läraren kan logga in på en sajt och säga "i dag vill jag göra en utvärdering av den här gruppen elever, inom de här områdena". Datorn genererar ett test, som läraren delar ut och när resultatet rapporteras in får läraren direkt feedback. Det systemet tar bort en del negativa risker med nationella prov, och gör det möjligt att utnyttja dess styrkor, säger hon.

Låga krav på lärarutbildningarna, mer pappersarbete för lärare och att skolbarn inte behöver läsa matte efter tolv års ålder ser hon som andra problem i det australiska skolsystemet.

"Höja läraryrkets status"

Kim Romeo studerar till lärare i historia vid Sydney-universitetet. Hon trivdes själv i skolan och brinner för att hjälpa elever. Hon tycker att läraryrkets status måste höjas.

– Lärare känner sig undervärderade. Det är många som tror att det är enkelt att bli lärare. På det sättet ser de ner på yrket. Och synen på lärare kan påverka hur de sedan lär ut i klassrummet.

TT: Hur ska man höja statusen?

– Jag tror att lönen reflekterar hur samhället värderar ett yrke. Så kanske höja den. Det skylls också mycket på lärare när elever misslyckas. Men det finns andra faktorer också, så man bör inte alltid skylla på lärarna. Och kanske låta lärarkåren vara med och påverka när politiker fattar beslut, säger Kim Romeo.

TT