Sorg och vrede i Berlin

UTRIKES

Berlindådet. Hundratals ljus lyser upp den kalla decemberkvällen utanför Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche, där sörjande berlinare samlats för att hedra offren för måndagens attentat. Många är ledsna och uppgivna. Andra känner ilska, och tycker att det är hög tid att ta strid för det öppna samhället.

Angelina Ferrera, Karin Muolo och Humera Malik står med ljus i händerna på Kurfürstendamms trottoar, rakt över gatan från julmarknaden där tolv människor miste livet i måndagskvällens besinningslösa lastbilsattack.

De har kommit hit för att få vara tillsammans med andra, och för att visa sitt stöd för det öppna samhället.

– Det här har inget med religion att göra. Det är bara hat. Ett sjukt hat, säger Humera Malik och torkar en tår.

– Jag tycker att det är hög tid att visa att vi står upp för vår demokrati, att vi inte låter den raseras, säger Karin Muolo.

Hon får medhåll av Angelina Ferrera.

– Nu är det viktigt att vi uppträder gemensamt och inte låter oss splittras, säger hon.

"Måste förstå det ofattbara"

På tisdagskvällen har en sorgegudstjänst hållits i Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche på Breitscheidplatz, det torg i Västberlins hjärta som i framtiden ofrånkomligen kommer att minna om hat och död. Nu måste vi försöka förstå det ofattbara, enligt Berlins borgmästare Michael Müller, som deltog i minneshögtiden tillsammans med bland andra förbundskansler Angela Merkel och förbundspresident Joachim Gauck.

Dådet har skakat berlinarna på djupet.

– Jag trodde aldrig att det kunde hända här, i Berlin, säger Nemi El-Hassan uppgivet innan hon kilar över gatan för att få en plats i kyrkan.

Sorg, men även vrede och raseri, är känslor som många invånare i den tyska huvudstaden upplever efter måndagens attack.

– Framför allt är det ofattbart, att något sådant skulle hända i Berlin. Att en människa kan döda på det sättet. Vad gör han i dag? Är han glad? säger taxiföraren Helmut Mandelkow.

Vid avspärrningarna på Budapester Strasse trängs sörjande bland poliser och journalister. Många har tänt ljus och lagt ned blommor på olika platser runt om julmarknaden.

"Jag är Berlin - för mer mänsklighet och medkänsla", står det på en lapp som fästs vid ett av ljusen.

Sorg och vanmakt

Janina Adam, vars pojkvän arbetar på en snabbmatsrestaurang vid torget, hade besökt julmarknaden bara timmar innan lastbilen körde rakt in i folkmassan.

– Jag hörde först något om en lastbil, men trodde inte att det var så farligt. Sedan ringde jag honom, och plötsligt hörde jag människor skrika i andra änden. Fem minuter senare var det överallt: CNN, BBC. . .

– Det var bara en tidsfråga innan det här skulle hända. Det är blandade känslor. Jag går förbi här varje dag, och nu har det blivit en plats förknippad med döden, fortsätter Janina Adam innan hon går för att lägga en röd ros på en av minnesplatserna.

Runt hörnet från platsen där gårdagens attentat skedde bor Fenan Doshi, som ursprungligen är från Indien men som har bott i Berlin i tio år. Hon brukar ta med sina två barn, sju och tio år gamla, till julmarknaden på Breitscheidplatz varje helg.

I fortsättningen tänker hon inte låta dem följa med till platser där många människor samlas.

– Jag är så otroligt ledsen, säger hon.

TT:s utsände