Övergrepp i sektmiljö synas i Norge

UTRIKES

Norge. Myndigheter i Nordnorge utreder en stor sedlighetshärva, där bland andra personer i en religiös sekt anklagas för våldtäkter och övergrepp mot barn.

Härvan blev riksbekant i somras när elva personer framträdde i tidningen VG Helg, och berättade om saker de varit med om eller bevittnat. Missförhållandena ska ha pågått i årtionden. Två fall har tidigare lett till fällande dom, men de brottsanklagelser som utreds nu ses i ett större sammanhang.

Enligt VG är alla intervjupersonerna samer. Polisen bekräftar att det också finns anknytning till den læstadianska trosinriktningen. De inblandade lever isolerat i kommunen Tysfjord, söder om Narvik, som får kritik för att inte ha mäktat med att hantera larm om utsatta barn.

Misstänkt för våldtäkter

Sedan VG:s avslöjande i juni har utredningen vuxit, bland annat har brottsanmälningar från 2010 och 2013 tagits upp till förnyad utredning. Nu omfattar härvan 56 sedlighetsärenden, och polisen bedömer att fler kan tillkomma. Sedan början av december är en man i 50-årsåldern häktad, misstänkt för våldtäkter mot fyra kvinnor.

Det finns inslag av missbrukande av förtroendeställning. Polisen talar om "mönster" i övergreppen.

– Okultur, sammanfattar Stig Morten Løkkebakken vid polisen i Salten för nyhetsbyrån NTB.

Polisen räknar till 27 förmodade brottsoffer och 38 gärningsmän. I tre fall har personer som uttalat sig för VG hotats. Dessutom har församlingen anmälts för att ha underlåtit att anmäla misstänkta brott.

Tystnadskultur

Som lulesamer är befolkningen i Tysfjord i minoritet också bland Norges samer. Här finns enligt VG hela den bild av kränkningar och försummelser från statsmakternas sida som samer utsatts för genom åren, bland annat språkligt.

Två inrättningar som erbjudit sin hjälp - en av dem kallas Sanks och har samisk expertis på psykisk ohälsa - har känt sig avvisade av kommunen.

De elva personer som uttalat sig för VG har enligt tidningen fått professionell hjälp, men när kommunen inrättade en kristelefon var det få som ringde. En av de intervjuade förklarade varför skam och tystnadskultur fick henne att "lägga locket på":

– Jag var rädd för vem som skulle vara i andra änden. Det kunde ju vara en släkting eller en bekant.

TT-NTB