Mörka moln av extremism över Mali

UTRIKES

Mali. Mer våld och islamistisk extremism. Utbredd kriminalitet, korruption och enorma områden utom myndigheternas kontroll.

Freden i Mali, där cirka 250 svenska soldater finns, ser mer och mer ut som ett krig.

– Islamisterna vill inte ha fred, den maliska regeringen vill inte ha fred och tuaregerna blir mer och mer splittrade, säger den brittiske antropologen Jeremy Keenan till TT.

Han är gästprofessor på Queen Mary University of London (QMUL) och expert på regionen. Keenan har följt utvecklingen sedan långt innan folkgruppen tuareger startade ett uppror, som snart "kidnappades" av extrema islamistgrupper, i norra Mali 2011. När även huvudstaden Bamako i söder hotades drevs rebellerna tillbaka av franska trupper med stöd av malisk militär.

Nu finns den cirka 13 000 personer starka fredsbevarande FN-styrkan Minusma på plats, med bland annat 250 svenska soldater, och i juni 2015 slöts ett fredsavtal.

Så långt allt väl, men sedan har genomförandet av avtalet gått i stå och våldet har ökat igen. Blodiga terrordåd har genomförts i Bamako. I flera städer har malisk militär och FN-personal attackerats. Minusma har förlorat cirka 70 liv i olika dåd och är nu FN:s farligaste insats. Samtidigt agerar motståndarna allt längre söderut och med allt större självförtroende.

Oklara motståndare

Men vilka är de då, dessa motståndare? Ja, där blir det svårare. Extrema islamistgrupper som al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) tar på sig många dåd.

Men norra Mali, och hela Sahel-området längs Saharas södra kant, består av enorma ytor som används för smuggling, inte minst av narkotika. Och den som säger sig vara del av en tuareg- eller islamistgrupp har väldigt ofta också kriminella ekonomiska intressen att försvara.

– Det vi har att göra med är egentligen gäng av kriminella, gamla knarkhandlare och banditer och Gud vet vad, som använder religionen som förevändning, säger Keenan.

– Jag har fortfarande inte stött på någon grupp som primärt är ideologiskt motiverad, fortsätter han.

Krig som levebröd

Keenan beskriver hur den kriminella ekonomin bygger på att nätverken - men också korrumperade statliga, regionala och lokala tjänstemän - får andelar av vinsterna. Förutom tjänstemännens oro att förlora politisk makt är också detta en förklaring till svårigheterna att få till fred och stabilitet: Kaos gynnar möjligheterna att fortsätta med det kriminella.

– Kriget är ett levebröd för många människor, säger Moussa Mara, före detta premiärminister i Mali, till Reuters.

Keenan tycker att militärerna från FN, EU och Frankrike gör mycket liten nytta. Och misstron har ökat mellan regerings- och rebellsidan - men också gentemot FN och Frankrike, säger han.

I dagarna övergav så den största rebellgrupp, den tuaregledda alliansen CMA, fredsavtalet med regeringen, med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.

"För mycket kaos"

Med fredsavtalets gradvisa fiasko har splittringen också vuxit bland tuaregerna som redan är uppdelade i både regeringstrogna och -fientliga miliser.

– Det är otroligt rörigt. Allianser och samarbeten ändras varje dag, minut för minut, säger Keenan.

I det kommande numret av tidskriften New African skriver han också att Abu Walid al-Sahrawi, före detta ledare i Mujao, svurit trohet till terrorrörelsen IS. Han har bildat gruppen ISGS, som utfört attacker i grannländerna Burkina Faso och Niger. Detta försvårar ytterligare möjligheterna till stabilitet i regionen, enligt Keenan.

På frågan om han ser några möjligheter till fred i Mali svarar han:

– Nej, inga alls. Det är alldeles för mycket kaos.

TT