Barack Obama spurtar på upploppet

UTRIKES

USA. USA:s president Barack Obama har genomfört ett antal tunga politiska markeringar på sistone, bland annat mot Ryssland och Israel. Frågan är om han på så vis vill "boxa in" sin efterträdare. Men det är inte ovanligt att en avgående president vill få saker gjorda i slutet av sin ämbetstid.

Med endast några veckor kvar på sin post har Barack Obama tagit tydlig ställning i flera tunga frågor. Exempelvis mot Israels bosättningspolitik, och genom att skicka hem 35 ryska diplomater på grund av misstankarna om ryska dataintrång i samband med det amerikanska presidentvalet.

– Man inser i Obama-administrationen att tiden är på väg att ta slut och det här är sista möjligheten att kunna göra något, säger Erik Brattberg, utrikespolitisk analytiker vid den politiskt oberoende tankesmedjan McCain Institute i Washington DC, till TT.

Det är också tydligt att den tillträdande presidenten Donald Trump och hans stab har en annan syn än Obama på Ryssland och Israel. Frågan är om markeringarna också är ett sätt att försöka försvåra Trumps möjligheter att förändra politiken när han väl tillträtt.

– Man vill, på sätt och vis, kanske "boxa in" den nästkommande administrationen i båda de här frågorna, säger Erik Brattberg.

Försvara sitt eftermäle

Att USA skickar hem så pass många diplomater är ovanligt, enligt honom.

– Det är ett ganska drastiskt agerande och det visar hur allvarligt man ser på saken.

Men att en amerikansk president försöker få "stora saker" gjorda på slutet är relativt vanligt, berättar han. Till exempel försökte både Bill Clinton och George W Bush att driva igenom fredsavtal mellan Israel och Palestina under slutet av sina perioder som presidenter.

– I Obamas fall handlar det också om att försvara sitt eftermäle, att försvara sin syn på de här frågorna, eftersom det kommer en ny administration som inte nödvändigtvis delar ens syn i många frågor, säger Brattberg.

I linje med Israelpolitiken

När det gäller Israel har relationen varit svår under hela Obamas tid vid makten, enligt Brattberg. Nu gör USA sin ståndpunkt tydlig. Både genom att inte lägga in sitt veto när FN:s säkerhetsråd tog ställning mot fortsatta bosättningar och genom talet från utrikesminister John Kerry, där han pekade ut bosättningarna som ett hot mot den tvåstatslösning mellan Israel och Palestina som USA vill se.

– Det är Kerry som har engagerat sig väldigt aktivt i den här frågan.

Samtidigt, betonar Brattberg, ligger det i linje med den politik gentemot Israel som USA har haft under president Obama.

Förutom i de diplomatiska frågorna har Obama gjort andra avtryck på slutet, bland annat genom ett förbud mot oljeutvinning i Arktis. Där fattade han beslutet själv, utan kongressens inblandning, vilket är ovanligt inom energipolitiken, ett område där presidenten har mindre handlingsutrymme. Obama hänvisade då till en flera decennier gammal lag, berättar Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Men det har aldrig gjorts förut. Det kan innebära att det säkert kommer att tas upp av den nya presidenten som kanske kommer att försöka annullera beslutet, till exempel genom att gå till domstol, säger Åsard till TT.

Mer kan komma

Även Åsard berättar att presidenter ofta gör några krafttag på slutet, för att försöka värna sin politik och sitt eftermäle - som i det här fallet kan komma att hotas.

– Mycket tyder ju på att Trump kommer att gå ganska hårt åt Obamas reformer, till exempel "Obamacare".

Barack Obama har några veckor kvar vid makten, och det kan komma än mer kraftfull politik från honom, tror Åsard.

– Han har annonserat att den diplomatiska markeringen mot Ryssland kommer att följas av flera åtgärder. Det skulle inte förvåna mig om det kommer på fler områden också. Jag tror att Obama vill markera sin egen linje så starkt som möjligt.

TT