Liten hjälp till krigsdrabbade i Afghanistan

UTRIKES

Afghanistan. Civilbefolkningen i Afghanistan kommer allt mer i kläm av inbördeskriget - siffran över döda och skadade är den högsta sedan 2009, visar en FN-rapport. Hjälpen till dem som skadas är ofta obefintlig, enligt Svenska Afghanistankommittén.

Rapporten från FN:s Afghanistanmission (Unama) är en dyster påminnelse om att striderna fortsätter, mer än 15 år efter det att försvarsalliansen Nato och krigsherrarna i Norra alliansen störtade talibanerna från makten. Nästan 3 500 civila dödades under förra året, och strax över 7 900 skadades, skriver nyhetsbyrån AFP.

Björn Lindh, kommunikationschef för biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén (SAK), befinner sig på plats i huvudstaden Kabul. Han säger att säkerhetsläget gradvis har försämrats sedan 2005-2006, och att internflyktingarna har blivit fler på grund av upptrappningen.

– Vi jobbar huvudsak i provinser som är hårt drabbade av konflikten. Vi har ständiga incidenter som vi måste hantera, och lägger väldigt mycket energi på säkerhetsfrågor och att följa upp olika former av hot. I Kabul där jag bor har det blivit något bättre. Det är vi väldigt tacksamma för, men ute i landet är det generellt sämre med hårdare strider och fler civila som drabbas, säger Lindh till TT.

Ingen sjukgymnastik

Nästan en tredjedel av de civila offren var barn - en ökning med 24 procent sedan 2015. Siffran förklaras till stora delar med att många drabbas av så kallade blindgångare, det vill säga outlösta men fortfarande skarpladdade bomber och granater som barn kommer i kontakt med.

SAK räknar med att omkring 150 000 afghaner är i behov av protes.

– Det finns 364 kommuner i det här landet. Av dem räknar man med att ungefär 80 har någon form av sjukgymnastik. Tittar man på ställen där man kan få en protes, så är de ännu färre. Det är jättemånga som inte får någon vård över huvud taget och de blir sittande hemma, säger Lindh.

Stänger skolor

I förra veckan publicerade amerikanska myndigheter en rapport som visar att de afghanska säkerhetsstyrkorna har tappat mark till talibanerna under det senaste året. Regeringsstyrkorna kontrollerar endast drygt hälften av landets distrikt.

– Vår civilverksamhet ligger ofta på platser där talibanerna styr. Ofta är det inget problem, men ibland har de lokala kommendanter som inte tycker att flickor ska få gå i skola. Då säger vi att om inte flickorna ska få gå i skolan stänger vi alla landsbygdsskolor. Tyvärr har det lett till att på några håll har vi fått stänga massor med skolor, säger Björn Lindh.

Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, säger att rapporten till stora delar bekräftar den tidigare bilden av säkerhetsläget. Migrationsverket gör dock bedömningen att många afghaner som söker i asyl i Sverige kan återvända till mer säkra delar av landet.

– Det är en ganska stor andel som anses ha skyddsskäl på sin hemort, men där vi ändå bedömer att de kan ta sin tillflykt till exempelvis Kabul, säger Bexelius till TT.

FAKTA

Migrationsverkets bedömning

Migrationsverket tog fram ett nytt rättsligt ställningstagande om läget i Afghanistan under slutet av förra året.

Migrationsverket gör bedömningen att det råder väpnad konflikt i nästan alla Afghanistans 34 provinser, att talibanernas gerillakrigföring har övergått till konventionellt krig och att de lokala myndigheterna oftast har kontroll över distriktens centralorter, men att läget kan förändras snabbt. Migrationsverket räknar inte med att de som återvänder kan skyddas.

Allra värst anses läget vara i provinsen Helmand.

Knappt 3 000 afghanska medborgare sökte asyl i Sverige under 2016, jämfört med drygt 41 000 under 2015.

Källor: Migrationsverket och TT.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM