Kriget kan ha hjälpt kvinnor till rösträtt

UTRIKES

Internationella kvinnodagen. För 100 år sedan började kampen för kvinnlig rösträtt ge resultat i Europa och Nordamerika.

En viktig faktor kan ha varit första världskriget. Masslakten i skyttegravarna gynnade paradoxalt nog kvinnorna.

Det är slående hur många av länderna i Europa och övriga världen som inför kvinnlig rösträtt i slutskedet av och strax efter den väldiga världsbranden - bland andra Ryssland, Storbritannien, Tyskland, Polen, Österrike, Sverige, Nederländerna, Tjeckoslovakien, USA och Kanada.

I samtliga dessa länder infördes rätten mellan 1917 och 1920.

Ryssland var oväntat nog först av de stora länderna. Redan i juli 1917 fick de ryska kvinnorna rösträtt, en effekt av revolutionen som bröt ut 8 mars 1917 - på internationella kvinnodagen - då många kvinnor demonstrerade "för bröd och fred" i huvudstaden Petrograd. Detta ledde fram till tsardömets fall en vecka senare.

Euforin varade dock inte länge. I slutet av 1917 tog bolsjevikerna makten i Ryssland och då upphävdes i praktiken rösträtten för samtliga medborgare - och kom inte tillbaka förrän 1991.

Historisk ironi

Men de ryska kvinnornas uppror förblev en symbol för kvinnokampen, och i de flesta av de övriga länderna hade rösträtten kommit för att stanna.

En av historiens ironier är att det som kvinnorna demonstrerade mot - kriget - kan ha varit det som i slutändan gav dem rösträtten.

När männen stred och dog i skyttegravarna tog kvinnorna över många av deras roller på hemmaplan. De blev dominerande inom den tunga industrin, inom transportväsendet och i jordbruket.

I Storbritannien var det kvinnorna som tillverkade artillerigranaterna som användes av det brittiska artilleriet i Belgien och Frankrike. År 1918 jobbade 950 000 brittiska kvinnor inom ammunitionsindustrin.

Även i Tyskland fick kvinnorna ta över industrijobben. Cirka 700 000 tyska kvinnor arbetade med ammunitionstillverkning i slutskedet av kriget.

Kvinnorna i de flesta av länderna visade att de var precis lika kapabla som männen att klara alla typer av jobb. Enligt flera forskare var detta avgörande för kampen för rösträtt och jämställdhet.

Belöning för krigsinsats

I Storbritannien sågs den kvinnliga rösträttens införande 1918 som en "belöning" för den krigsinsats kvinnorna gjort. Många forskare betonar att de samhälleliga förändringarna i samband med kriget gjorde det politiskt omöjligt att låta kvinnorna förbli andra rangens medborgare när freden kom.

Men det finns också forskare som vill tona ned krigets betydelse för kvinnokampen.

– Kriget sammanfaller med att demokratin slår igenom i många länder, ett resultat av att de segrande västmakterna såg kriget som en seger för demokratin. Den kvinnliga rösträtten är ett resultat av detta, snarare än av kriget i sig, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

– Jag misstänker att rösträtten hade kommit ungefär vid samma tidpunkt, oavsett kriget.

TT