Kvinnor tar större roll i jihad i Europa

UTRIKES

Terrorism. De används för terrorfinansiering, som kurirer - eller så drömmer de om att själva genomföra blodiga dåd. När säkerhetstjänsterna varit upptagna med att hålla ögonen på misstänkta män har kvinnliga jihadister blivit allt mer aktiva i Europa.

Det tog bara en höst för den femtonåriga flickan att radikaliseras. Hon började bygga bomber, kontaktade själv Islamiska staten (IS) på nätet och planerade dåd mot två skolor i Danmark. Hon greps dock innan hon hann sätta planerna i verket och dömdes tidigare i år till fängelse för förberedelse till terrorbrott.

– Man ska inte se det som att kvinnor har passiva roller, utan de är aktiva på olika sätt. Främst är det kvinnor som radikaliseras på hemmaplan, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Mindre fokus

I sin årsrapport konstaterar polissamarbetet Europol att kvinnor har fått en allt större operativ roll i aktiviteter med koppling till jihadistiskt motiverad terrorism i Europa. Enligt polismyndigheten finns färre hinder för kvinnliga jihadister än för män att vara operativa i västländer - vilket kan förklaras med att det inte har varit lika stort säkerhetsfokus på dem.

– De kan dölja sin verksamhet, blir inte upptäckta på samma sätt. Jag tror inte att säkerhetspolisen har underskattat hotbilden, men jag tror att den är större än vad man tror när det gäller kvinnors möjligheter att ge stöd och hjälp, säger Ranstorp som är knuten till Försvarshögskolan.

Kvinnornas operativa roll kan se ut på flera sätt.

– Det kan handla om logistik, att smuggla saker, att föra ut budskap, att ge en fristad, att vara kurir eller att hjälpa till med terrorfinansiering genom att deras bankkonton används vid insamlingar, säger Ranstorp.

Fler grips

Förra året greps för tredje året i rad ett ökande antal personer i Europa för jihadistiskt motiverade terrorbrott. Av de 718 personerna var 26 procent (en av fyra) kvinnor, att jämföra med 18 procent 2015, enligt Europol. Men att kvinnliga jihadister själva genomför attacker har varit ganska ovanligt, åtminstone i Europa.

– Framöver kommer det att finnas ett fåtal fall. Det handlar inte om någon markant ökning, men den finns, säger Ranstorp.

Rekrytering av kvinnor har varit en nödvändighet för Islamiska staten i försöken att bygga upp det självutnämnda kalifat i Irak och Syrien som numera knakar i fogarna. Statsvetaren Jessica Katz, som har skrivit en rapport om svenska kvinnor inom IS, framhåller att den miljö IS har skapat för kvinnor ger dem större utrymme att fungera som stödfunktioner, propagandaspridare och uppviglare till våldshandlingar i Europa.

Ska inte underskattas

"Kvinnor i extremistiska miljöer tenderar att vara bärare av gruppens värderingar och därför är det viktigt att förstå hur de opererar inom rörelsen", säger Katz i en kommentar till TT och fortsätter:

"Det viktigaste i sammanhanget att komma ihåg är att kvinnor kan ta mer stridande roller och att vi inte får underskatta deras avsikt och förmåga att även utgöra ett hot."

Katz ser ett problem med att forskare och politiker ofta målar upp en bild av extremistiska kvinnor som drivna av känslor snarare än av politiska och ideologiska motiv. Det är också vanligt att kvinnor inte ses som medbrottslingar, enligt Katz.

"På så sätt tar man bort kvinnans aktörskap och undervärderar hennes delaktighet. Sådana missriktade analyser gör att det blir lättare för kvinnor att sympatisera med IS, stödja deras vidare rekrytering och även utföra dåd - eftersom de ändå ursäktas, antingen genom att man ser dem som ett bihang till männen och medtvingade eller som helt oförstående i förhållande till extremismen bakom miljön."

FAKTA

Jihadism

Jihadism är en benämning på en ideologisk position inom islam, som särskilt betonar betydelsen av heligt krig, jihad. Företrädarna anser att jihad är en religiös plikt för rättrogna muslimer - en kontroversiell ståndpunkt som inte delas av muslimer i allmänhet.

Bland de rörelser som brukar beskrivas om jihadistiska finns al-Qaida, Islamiska staten, al-Shabaab, Boko Haram och talibanerna. De vänder sig mot västerländskt inflytande men kampen riktas också ofta mot befintliga regimer i muslimska länder och även mot muslimer generellt som inte delar den jihadistiska världssynen.

Europol definierar jihadistisk terrorism som dåd som grundar sig i en ståndpunkt som avvisar demokrati på religiösa grunder och som använder sig av historiska jämförelser med medeltidens korståg för att beskriva nuvarande situationer. De som använder sig av den retoriken brukar framhålla att den sunnitiska fåran av islam står inför hotet från en allians av korsfarare som man anser består av shiamuslimer, kristna och judar.

Källa: Nationalencyklopedin, Europol.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM