Afghansk ilska över pakistanskt stängsel

UTRIKES

Pakistan/Afghanistan. Kan ett stängsel längs med den porösa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan förbättra säkerheten?

Det hoppas pakistanska myndigheter som plockat fram taggtrådsrullar och stålstolpar. Men än så länge har projektet bara resulterat i en uppretad granne.

Det är inte bara tusentals lastbilar som varje vecka korsar den omkring 240 mil långa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Länderna har länge anklagat varandra för att låta militanta extremister röra sig fritt över det bergiga gränsområdet.

– Extremister från båda sidor har allt mer utnyttjat den öppna gränsen i samband med terrorattacker som tilltagit i styrka. Mest omfattande var attacken mot en skola i Peshawar 2014, då det visade sig att två av terroristerna kom från Afghanistan, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Ökat tryck

Efter dådet i Peshawar ökade kraven i Pakistan på att stänga gränsen. Och i år har en rad dödliga attacker, samt påtryckningar från USA, ytterligare ökat det politiska trycket på Islamabad. Det har fått landets myndigheter att dra i gång ett försenat projekt som innebär stängselbygge och förhöjda säkerhetsåtgärder från klanområdena i den nordliga provinsen Khyber-Paktunkhwa till det laglösa Baluchistan längre söderut.

Gränsen, den så kallade Durandlinjen, har varit en ständig orsak till konflikt. Den löper tvärs genom pashtunska klanområden och enligt Kabul ligger den "riktiga" gränsen egentligen djupare in i Pakistan. Islamabad håller inte med.

– Gränsen har hållits öppen länge eftersom etniska grupper, framför allt pashtuner från båda sidor, krävt att få röra sig fritt i området. Eftersom gränsen dessutom är omtvistad så har båda sidor tidigare sett fördelar med att inte försöka stänga den, säger Widmalm.

Men i skuggan av det försämrade säkerhetsläget har relationerna mellan Pakistan och Afghanistan stadigt försämrats. I mitten av februari stängde Pakistan gränsen, efter en våg av attacker som krävde över 130 liv. I över en månad var tusentals människor och mängder av varor strandade på vardera sidan av gränsen, fram tills det att den pakistanske premiärministern Nawaz Sharif beordrade att den av "humanitära skäl" skulle öppnas igen.

Afghansk varning

Afghanska tjänstemän hävdar att bygget av stängsel och gränsposteringar kommer att störa den vanliga och nödvändiga trafiken mellan länderna. Och tidigare pakistanska försök att förstärka gränsen har mött starkt motstånd från afghanskt håll, och även lett till eldväxling.

"Pakistan har ingen rätt att bygga stängsel eller någon annan byggnad längs gränsen till Afghanistan. Vi hoppas att de inte upprepar samma misstag igen" säger Najib Danish, talesperson för det afghanska inrikesdepartementet, i ett uttalande.

Pakistan har nu kontinuerligt våldsamma gränskonflikter med tre länder: Iran, Indien och Afghanistan.

– Att Pakistan ensidigt definierar gränsen uppfattas av Afghanistan som en provokation. Det uppfattas även som att Pakistan placerar en stor del av skulden för terrorn i regionen på Afghanistan, säger Sten Widmalm.

FAKTA

Ansträngda relationer

Pakistans utrikespolitik präglas av konflikten med Indien. Men förhållandet med Afghanistan är nästan lika betydelsefullt. Afghanistans goda kontakter med Indien har lett till pakistansk oro över att bli inringat av indiska intressen medan Kabul av historiska skäl alltid betraktat Islamabad med viss misstänksamhet.

Den pakistanska militära säkerhetstjänsten ISI hade stor del i skapandet av den afghanska talibanrörelsen. Anledningen var att det kaos som rådde i Afghanistan efter kommunistregimens fall 1992 störde Pakistans kontakter med de nya staterna i Centralasien.

Efter talibanregimens fall hösten 2001 sade sig Pakistan vilja ha ett gott förhållande till den USA-stödda afghanska regeringen. Men afghanernas misstro har bestått, eftersom de militanta organisationer som utgör ett stort hot mot den afghanska regeringen tillåts ha högkvarter och militära baser i Pakistan.

Efter maktskiftet i Kabul 2014 har de båda ländernas regeringar visat ansatser till att vilja skapa bättre relationer och samarbeta mot militanta extremistgrupper. Men just nu är relationerna inget vidare.

Källa: Landguiden

TT

ARTIKELN HANDLAR OM