Ingen seger i blodigt drogkrig

UTRIKES

Filippinerna. När Filippinernas president Rodrigo Duterte kom till makten lovade han att utrota droghandeln i landet. Ett år och tusentals dödsoffer senare är resultatet oklart.

– Det enda säkra är en stor tillbakagång för mänskliga rättigheter, säger en expert.

Enligt den filippinska regeringen är Rodrigo Dutertes krig mot drogerna en framgångssaga. Stödet är också fortsatt högt bland befolkningen för anti-drogkampanjen.

Men samtidigt finns en tydlig oro för de brutala metoderna. Dutertes uppmaning till polisen att skjuta ihjäl drogmisstänkta har gett resultat.

3 155 misstänkta dödades i anti-droginsatser under presidentens första elva månader vid makten, enligt polisens siffror, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Vidare utreds drygt 2 000 drogrelaterade mord medan man har att klargöra motivet i ytterligare minst 7 000 fall.

"Krig mot fattiga"

Människorättsgrupper och katolska kyrkan anklagar polisen för att urskillningslöst döda misstänkta - och enbart ge sig på småbrottslingar.

– Drogkriget kan i själva verket kallas för ett krig mot de fattiga, som är de som i första hand drabbats eftersom de bor i de områden där drogproblemen är som värst, säger Viktoria Svensson Tordenborn, Asienkännare vid Olof Palmes internationella center, till TT.

"En människorättskatastrof" - så sammanfattar Human Rights Watch (HRW) situationen i landet i en ny rapport som släppts lagom till det att Duterte på fredag suttit ett år vid makten. Enligt HRW finns en rad exempel på hur polisen i efterhand planterat bevis för att ihjälskjutningarna ska framstå som lagenliga, och tecken på att man ibland samarbetar med gärningsmän ur de medborgargarden som tagit lagen i egna händer. Människorättsorganisationen pekar också på ökade trakasserier mot de som vågar ifrågasätta Dutertes hårdföra politik.

Regeringen förnekar anklagelserna och insisterar på att polisen dödar i självförsvar.

Nya vägar

I stället pekar man på framgångarna. Droghandeln har krympt med en fjärdedel under det senaste året, vilket har fått den totala brottsligheten att sjunka med nästan 30 procent, enligt myndigheternas officiella siffror. Nio labb som framställt kristallmetamfetamin har stängts, över 80 000 langare har gripits och 1,3 miljoner användare har rapporterat sig till myndigheterna och ska kunna ta del av drogavvänjningsprogram.

Trots detta finns tecken på att droghandeln funnit nya vägar. Om utbudet av kristallmetamfetamin på gatorna strypts borde priset ha gått upp, men drogen har tvärtom blivit en aning billigare, enligt myndigheternas statistik.

– Jag kan köpa när jag vill, förutom när polisen patrullerar på nätterna, säger trebarnspappan Reyjin till nyhetsbyrån AFP.

Utbudet minskade under de första månaderna av Dutertes styre, berättar han, men sedan började kristallmetamfetaminet komma tillbaka, dock i sämre kvalitet.

Det går inte att krossa drogbrottsligheten med våld, menar Viktoria Svensson Tordenborn.

– Visst är fler människor borta från gatorna, och bakom lås och bom. Men man har inte tagit itu med grundproblemet bakom handeln och missbruket: fattigdomen och de sociala orättvisorna.

FAKTA

Dutertes knarkkrig

Rodrigo Duterte vann presidentvalet i Filippinerna i maj förra året, efter en valrörelse där han hotat med att massavrätta misstänkta brottslingar för att komma åt brottsligheten och den drogepidemi som landet lider av.

Genom att uppmana polisen att döda narkomaner och droghandlare, och utlova straffrihet för den som följer uppmaningen, drog han snabbt i gång sitt krig mot drogerna efter det att han tillträtt som president den 30 juni 2016.

Enligt polisens siffror finns hittills drygt 5 000 bekräftade fall där människor dödats i polisinsatser eller drogrelaterade mord under presidentens första elva månader vid makten. Men siffrorna är omtvistade. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) menar att det kan röra sig om över 7 000 dödade.

78 procent uppger att de är nöjda med regeringens anti-drogkampanj, enligt den senaste opinionsmätningen från institutet Social Weather Stations. Samtidigt är tre fjärdedelar av de svarande oroade över att de, eller någon närstående, ska bli offer för en utomrättslig avrättning.

Efter att det i januari avslöjades att polis kidnappat och mördat en sydkoreansk affärsman stoppades anti-drogkampanjen tillfälligt och Duterte uppmanade polisen att göra sig av med korrupt personal. I slutet av februari drogs insatserna igång igen.

HRW pekar också på akut dåliga förhållanden i överfulla fängelser efter tillskotten på tiotusentals drogmisstänkta. Dessutom kritiserar man trakasserier av kritiker mot Dutertes politik.

I februari greps drogkrigets främsta kritiker, senatorn och juristen Leila de Lima. Hon står anklagad för kopplingar till droghandeln, vilka hon bestämt förnekar.

Källa: Reuters, HRW

TT

ARTIKELN HANDLAR OM