USA inför sanktioner mot Maduro

UTRIKES

Venezuela. USA inför sanktioner mot Venezuelas president Nicolás Maduro.

– Han är nu en diktator, säger USA:s nationelle säkerhetsrådgivare H R McMaster.

Venezuelas statsåklagare vägrar erkänna den nyvalda författningsförsamlingen - den saknar legitimitet, anser hon.

Enligt USA utgör Maduro ett hot mot sitt lands demokrati. Sanktionerna riktar sig nu mot de tillgångar som Maduro kan tänkas ha på amerikanskt territorium.

Caracasbon Raúl Freites, 50, är en av dem som valde att inte rösta. Han säger att det har varit få människor i vallokalerna och att det var stilla i staden under söndagen, då det annars brukar vara fullt av liv och rörelse.

– Alla vet, de fattigaste och de rikaste, att en ny författningsförsamling inte är lösningen, säger Freites, när TT når honom efter att vallokalerna har stängt.

"Väldigt luddigt"

Valet handlade om en ny författningsförsamling, ett superorgan med 545 ledamöter med rätt att skriva om grundlagen efter regeringens önskemål. Oppositionen har vägrat delta i valet, som man kallar en bluff.

Statsåklagare Luisa Ortega Díaz, en högljudd kritiker i president Nicolás Maduros regering, säger att hon inte kommer att erkänna den nya församlingen, utan ser den som ett uttryck för en "diktatorisk ambition". Författningsförsamlingen är inte legitim, anser hon.

Vilka konsekvenser valet får återstår att se, mycket är ännu höljt i dunkel.

– Det är väldigt luddigt. Jag kan inte se att den här nya konstitutionella processen kommer att uppnå det främsta målet som regeringen har satt upp för sig, det vill säga fred, säger Andrés Rivarola, föreståndare för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Splittring

Tvärtom är risken överhängande att det redan tudelade Venezuela blir ännu mer splittrat, varnar han. I samband med oroligheterna kring valet dödades ytterligare tio människor.

– Det finns inga som helst tecken på försoning, tvärtom. Många har dött och våldet trappas hela tiden upp, säger Andrés Rivarola.

Det regeringen säger sig vilja uppnå är att skapa fred och stabilitet i landet, medan oppositionen befarar att den nya författningen kommer att få ödesdigra konsekvenser för landets demokrati och att regeringen tillskansar sig allt mer makt.

– Sjukvården och pensionerna ska förbättras, man ska stärka landets suveränitet - det är väldigt många högtflygande mål som tillskrivs den nya konstitutionen. Men det är just nu svårt att se vad det kommer att resultera i rent konkret, säger Andrés Rivarola.

Nya val i december

Åtta miljoner människor röstade i valet enligt officiella uppgifter, vilket i så fall skulle innebära ett valdeltagande på 41,5 procent, skriver den venezuelanska tidningen El universal. Regeringen betecknar valet som en seger. Men valet har ifrågasatts från många håll, bland annat från EU och flera latinamerikanska länder. USA fördömer det och meddelar att åtgärder kommer att vidtas.

Bakom hörnet väntar också regionalvalen i december, som enligt regeringen ska hållas som utlovat.

– Maduro har sagt att valen ska bli av, och utmanat oppositionen att ställa upp i dessa val och mäta sig med regeringen. Det är ett gott tecken, det innebär ju att man vidhåller öppna val och då kan man inte tala om en diktatur, säger Andrés Rivarola.

FAKTA

Krisen i Venezuela

Under de senaste fyra månaderna har över 120 människor dött till följd av oroligheterna i Venezuela.

Våldsvågen med upplopp och kraftiga protester i landet har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens ekonomiska politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen i landet, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa ett slags ny konstituerande församling - ett nytt superorgan som ska bestå av 545 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen.

TT