Konstituerande församlingen hävdar stor makt

UTRIKES

Venezuela. FN har dokumenterat "omfattande och systematiskt övervåld och godtyckligliga gripanden" mot demonstranter i Venezuela.

Landets nya konstituerande församling har samtidigt utfärdat ett dekret med innebörden att den står över alla andra myndigheter och institutioner.

Dekretet innebär att varken parlamentet - där oppositionen är i majoritet - eller andra institutioner kan påverka de lagar som klubbas igenom i den nya regimtrogna församlingen, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Enligt FN:s granskning har 5 051 personer i Venezuela blivit godtyckligt gripna i Venezuela sedan april. Bland dem finns fler än 1 000 personer som tros vara frihetsberövade fortfarande.

– Ansvaret för de brott mot mänskliga rättigheter som vi rapporterar om ligger på högsta regeringsnivå, säger Ravina Samdasani som är talesperson för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Zeid Ra'ad al-Hussein.

Kräver frisläppanden

FN kräver att brotten utreds, att de godtyckligt gripna släpps och att regimen ser till att skydda Venezuelas bortdrivna riksåklagare Luisa Ortega Díaz.

På tisdagen meddelade Venezuelas högsta domstol Ramón Muchacho, oppositionell borgmästare i Chacao, ska gripas. I ett uttalande skriver domstolen att Muchacho har dömts till 15 års fängelse för domstolstrots eftersom han inte hållit gatorna fria från demonstranter.

"Vi fördöms för att vi gör vårt jobb, för att vi garanterar den legitima rätten att hålla fredliga demonstrationer och alla venezuelaners rätt att utöva sina civila och politiska rättigheter", skriver Muchacho i ett mejl till prenumeranterna av hans epostlista.

Rebeller jagas

Försvarsminister Vladimir Padrino López har pekat ut två män som ansvariga för revoltförsöket på en militärförläggning i staden Valencia i helgen, då omkring 20 man tog till vapen.

Händelsen har lett till ökade farhågor om att krisen kan leda till väpnad konflikt.

En av de utpekade männen, förre kaptenen i nationalgardet Juan Carlos Caguaripano, lade före händelsen ut en video på nätet där han sade att det var en del av "ett legitimt uppror för att avsätta den mordiska tyrannen (president) Nicolás Maduro". Han kräver i videon en övergångsregering och fria val.

Maduro-regeringen har kallat revoltörerna "terrorister", sagt att det var ett kuppförsök, och att resningen slagits ned. Maduro sade i statlig tv att två av revoltörerna dödats och åtta gripits.

Krav på "sanningen"

Ledaren i kongressen - som kontrolleras av landets opposition - Julio Borges, har krävt att regeringen ska lägga fram "sanningen" om vad som hände i söndags. Oppositionen har upprepade gånger krävt att militären ska överge sitt stöd för presidenten.

I USA förbereder Donald Trumps regering samtidigt nya sanktioner mot personer kopplade till president Maduro efter valet av en ny grundlagsförsamling, uppger en anonym källa för Reuters.

FAKTA

Venezuela

Våldsvågen i Venezuela med upplopp och protester har såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som orsak till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen skyller på det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrollerats av två olika läger som är politiska motståndare. Det har Maduro nu försökt runda genom ett slags ny konstituerande församling - ett superorgan med 545 ledamöter med befogenhet att skriva om grundlagen.

Den nya församlingen inledde sitt arbete i helgen med att avsätta riksåklagaren Luisa Ortega Díaz - som vägrar att lämna sin post, eftersom hon anser att församlingen är författningsvidrig.

Källor: El Pais, AP och andra nyhetsbyråer

TT-AFP-AP-Reuters

ARTIKELN HANDLAR OM