Trump lägger fram sin Afghanistanstrategi

UTRIKES

USA. President Donald Trump förväntas skicka tusentals soldater till konflikten i Afghanistan - det längsta och dyraste kriget i USA:s historia.

Strategin presenteras i ett direktsänt tal till nationen, en tillställning som Vita huset sannolikt hoppas ska distrahera från Trumps kritiserade hantering av våldet i Charlottesville.

Amerikanska medier skriver att överbefälhavaren Trump kommer att be sina landsmän att lita på honom och att en truppförstärkning är att vänta - men sannolikt inte utan motprestationer från Afghanistan.

– Presidenten har fattat ett beslut, sade försvarsminister Jim Mattis till journalister ombord på ett plan till Jordanien natten till söndagen.

Bland annat kan Vita huset komma att kräva att Kabul tar i med hårdhandskarna mot korruption, skriver tidningen The New York Times

Har kritiserat insatsen

Mattis, utrikesminister Rex Tillerson och företrädare för underrättelsesfären var med vid det möte på presidentlantstället Camp David i fredags, då olika alternativ övervägdes. Snart 16 år efter USA:s invasion och trots intensivt stöd från USA och andra Natoländer har afghanska styrkor i nuläget svårt att hålla talibanerna och andra extremgrupper tillbaka.

Som isolationistisk presidentkandidat kritiserade Donald Trump insatsen och talade om ett snabbt tillbakadragande: Resurserna som läggs i Afghanistan bör användas på att bygga upp USA, resonerade han.

Efter Trumps tillträde rapporteras Vita huset ha varit splittrat och stundtals frustrerat över huruvida den cirka 8 400 personer starka USA-styrkan ska förstärkas. Trump har tidigare gett grönt ljus till Jim Mattis att fatta beslut om styrkan, men försvarsministern har efterfrågat en strategi för hela regionen som även innefattar Pakistan.

Annat fokus?

Det är den som ska läggas fram nu. Att Trump väljer att berätta om den på bästa sändningstid från militärbasen Fort Myer i Virginia kan ses ur ett strategiskt politiskt sammanhang. Ett framträdande som överbefälhavare kan ta fokus från diskussionerna om Trumps kritiserade fördömande av "båda sidor" (högerextrema grupper och motdemonstranter) efter den våldsamma högerextrema manifestationen i Charlottesville i Virginia nyligen.

FAKTA

Kriget i Afghanistan

Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten.

När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.

Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande icke-stridande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.

I nuläget finns det i landet cirka 8 400 amerikanska soldater och runt 5 000 från övriga Natoländer. USA är det enda land som fortfarande genomför flyganfall, bland annat mot terrorgruppen Islamiska staten (IS) i Nangarharprovinsen.

Under årets första sex månader har minst 1 662 civila dödats till följd av konflikten i Afghanistan, en rekordnotering enligt FN-organet UNAMA.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM