Storskaligt våld mot rohingya i Burma

UTRIKES

Burma. Över 2 600 bostäder i områden i nordvästra Burma där befolkningsgruppen rohingya är i majoritet har bränts ned den senaste veckan, meddelar landets myndigheter.

Det är ett av de värsta våldsutbrotten mot den muslimska minoritetsgruppen på årtionden, enligt regeringen.

Myndigheter skyller illdåden i delstaten Rakhine på gerillarörelsen Arsa. Rörelsens namn är en engelskspråkig förkortning av Arakan Rohingya Salvation Army, där Arakan är en äldre benämning av Rakhine-området.

Men enligt rohingyer som flytt till Bangladesh är det snarare den burmesiska armén som försöker tvinga ut dem, vilket får stöd av uppgifter från människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Minst 50 000 rohingyer har flytt över gränsen till Bangladesh, enligt de senaste siffrorna från FN-organet UNHCR.

Khaled Batarfi, en av terrornätverket al-Qaidas högsta ledare i Jemen, uppmanar muslimer i Bangladesh, Burma, Indien, Indonesien och Malaysia att slå till mot "Allahs fiender" för att skydda rohingya.

– Ansträng er till det yttersta att föra jihad mot dem och slå tillbaka deras attacker, och akta er för att svika våra bröder i Burma, säger Batarfi i en video enligt det USA-baserade övervakningsorganet Site.

FAKTA

Burma

Burma, också kallat Myanmar, ligger i Sydöstasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien.

Landet har drygt 52 miljoner invånare, enligt beräkningar från 2016. Huvudstaden heter Naypyidaw men fram till 2005 var landets största stad Rangoon huvudstad.

Burma koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948.

Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010 då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som i dag leder en civil regering, tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp.

Konflikten mellan rohingya, en muslimsk folkgrupp, å ena sidan och regeringssidan och majoritetsbefolkningen å den andra har lett till en flyktingvåg. Aung San Suu Kyi har fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter.

Källor: NE, Landguiden, AFP

TT-Reuters

ARTIKELN HANDLAR OM