Erdogan på fast kurs mot drömåret 2023

UTRIKES

Turkiet. Antingen älskar man eller hatar honom. I ett djupt polariserat Turkiet försöker författaren Cigdem Akyol teckna ett porträtt av Recep Tayyip Erdogan - den karismatiske taktikern som hoppas att en gång för alla träda fram ur Atatürks skugga år 2023.

När Cigdem Akyol kontaktar regeringen för att be om en intervju med Recep Tayyip Erdogan får hon aldrig något svar. Men hon vill ändå berätta historien om den fotbollsspelande pojken från en fattig familj i Kasimpasa som kommit att bli den mest inflytelserika personen i det moderna Turkiet.

För att pussla ihop en bild av Erdogan går Cigdem Akyol i stället i presidentens fotspår, läser biografier som är partiska åt ena eller andra hållet och intervjuar ett 50-tal personer som påverkats av hans politik, både vänner och fiender.

– Det var överraskande svårt att hitta människor som ville prata med mig. Jag förstår att kritiker är rädda, för vi vet alla vad som kan hända dem. Men det var nästan svårare att hitta anhängare som ville låta sig intervjuas, säger Cigdem Akyol som är i Stockholm med anledning av att biografin om Erdogan ges ut på svenska.

Nya insikter

Trots att den tyska journalisten har rötter i Turkiet vet Cigdem Akyol inte särskilt mycket om landets politik när hon flyttar dit för att arbeta. Hon börjar med boken efter Geziprotesterna 2013, då aktivister fortfarande har hopp om att landet ska slå in på en mer demokratisk väg. Men under åren som Akyol arbetar med boken blir klimatet allt hårdare i Turkiet och när hon sätter punkt är hon full av nya insikter om Erdogan.

– Man måste se hela kontexten, anledningen till att han fortfarande är så populär är att han tidigare gjort mycket bra saker för sitt land. Erdogan bidrog till stabilitet och positiv ekonomisk utveckling i Turkiet i ungefär tio år.

– Men jag blev också chockad över att han är så repressiv och makthungrig som han faktiskt är.

Karismaktisk taktiker

I boken framträder en bild av en taktiker av första klass - eller värsta sort beroende på utgångspunkt - som skickligt manövrerar försöken att stoppa hans strävan mot obegränsad presidentmakt. Här beskrivs också motgångar, som när Erdogan var borgmästare i Istanbul och dömdes till fängelse för att ha läst upp en islamistisk dikt eller författningsdomstolens försök att stoppa hans AK-parti.

– Men Erdogan vinner alltid. Även om det handlar om kuppförsök eller flyktingkris så lyckas han i slutändan alltid använda det för sin egen vinning. Kuppförsöket var det bästa som kunde hända honom.

Erdogans massiva tillslag efter förra sommarens kuppförsök har dock skapat riktigt usla relationer mellan Turkiet och EU och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill nu stoppa förhandlingarna om ett EU-medlemskap. De europeiska länderna insåg alldeles för sent vem de gjorde affärer med, enligt Akyol.

– Erdogan utnyttjade flyktingkrisen för att sätta press på Europa, som inte velat se vad som pågått i Turkiet under många år. Flyktingavtalet var ett enormt misstag och Europa insåg också för sent att de hade makt att sätta press på Erdogan.

Drömmer om 2023

Recep Tayyip Erdogans viktigaste målsättning enligt Akyol är att vara president med obegränsad makt år 2023, då republiken Turkiet fyller hundra år. Lyckas han, kan han äntligen kliva ut ur skuggan av republikgrundaren Mustafa Kemal Atatürk, som fortfarande är en central del av Turkiets självbild.

– I slutändan är det väldigt enkelt, han vill bli mäktigare än Atatürk. Om allt fortsätter som det är nu så kommer det att vara väldigt bra för Erdogan själv. Men om han lyckas sitta kvar till 2023, vilket jag tror, så ser jag bara mörker för Turkiet.

FAKTA

Fotboll och politik

Recep Tayyip Erdogan föddes 26 februari 1954 i Kasimpasa i Istanbul, men tillbringade en del av sin barndom i Rize, en kuststad i nordöstra Turkiet. Pappan jobbade inom kustbevakningen tills det att familjen beslutade sig för att återvända till Istanbul. För att få in extrapengar sålde Erdogan som tonåring saft och sesambröd på gatan. Den unge Erdogan spelade fotboll på lokal nivå, och enligt turkiska medier ville Fenerbahce värva honom, vilket hans far motsatte sig.

Gav sig in i politiken tidigt, och var under skoltiden bland annat aktiv i den nationella turkiska studentföreningen. Tog examen i företagsekonomi 1981.

Fick sitt politiska genombrott 1994 när han valdes till borgmästare i Istanbul för Välfärdspartiet. Det var första gången en islamist fick jobbet. I december 1997 dömdes dock Erdogan till tio månaders fängelse för uppvigling, efter att ha läst upp en religiös dikt. Välfärdspartiet förbjöds, eftersom det ansågs hota kemalismen och i synnerhet sekulariseringen.

2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) som sedan dess varit den dominerade kraften i turkisk politik, med Erdogan som premiärminister från 2003. 2014 valdes Erdogan till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val.

Källor: The Telegraph, NE

TT

ARTIKELN HANDLAR OM