Småpartier kan avgöra i jämnt norskt val

UTRIKES

Norge. Måndagens val till stortinget i Norge ser ut att bli mycket jämnt mellan blocken. Statsminister Erna Solberg (H) och utmanaren Jonas Gahr Støre (AP) spurtar in i det sista.

Samtidigt tävlar flera småpartier om att bli tungan på vågen.

I den sista opinionsmätningen, gjord på uppdrag av norska TV 2, leder det borgerliga blocket med minsta möjliga marginal, rapporterar nyhetsbyrån NTB. Stödpartierna Venstre (V) och Kristelig Folkeparti (KRF) hamnar över 4-procentsspärren och säkerställer därmed majoriteten för högersidan.

Men det är en bräcklig ledning, som skulle ge 85 platser i stortinget mot oppositionens 84.

– Valet blir väldigt spännande. Avgörande blir vilka av de mindre partierna som kommer över spärren, säger Rune Karlsen, statsvetare och forskare vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo, till TT.

AP tappat ledningen

Hoppet för oppositionsledaren Jonas Gahr Støre är nu att blockpartnern Miljøpartiet De Grønne (MDG), på 3,9 i senaste mätningen, orkar sig in i parlamentet.

Länge såg Støre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet ut att gå mot en säker seger. Men under valspurten har partiet dalat i mätningarna - från runt 32 procents stöd innan sommaren, till 26 i förra veckan.

Støres bakgrund, med en uppväxt i en välbärgad familj, har lyfts fram som en möjlig faktor till att han inte gått hem hos partiets traditionella väljare. Avslöjandet om att han fått gratis mäklarhjälp av vännen Knut Brundtland vid försäljningen av ett omstritt byggprojekt har inte hjälpt honom.

En annan förklaring till tappet är att AP läcker väljare till partierna på vänsterkanten. Sosialistisk Venstreparti (SV) ser ut att öka, samtidigt som vänsterradikala Rødt gjort en oväntat bra valrörelse och inte ligger långt under spärren.

– Att Arbeiderpartiet rört sig mot mitten kan ha gjort att en del av deras väljare lockas av vänsterpartiernas tydligare politik i frågor viktiga för vänsterorienterade väljare, säger Rune Karlsen.

Centralisering het fråga

– Men valrörelsen har mer handlat om sådant som regeringskonstellationer, och mindre om stora politiska sakfrågor.

Centralisering har dock seglat upp som en het fråga efter ett förslag från regeringen om att minska antalet kommuner i landet. Motståndet mot planerna har gynnat mittenorienterade Senterpartiet (SP), som ser ut att göra ett stabilt val.

Vidare väcktes invandringsfrågan till liv efter integrationsminister Sylvi Listhaugs uppmärksammade besök i svenska Rinkeby. Hennes högerpopulistiska Fremskrittspartiet (FRP) ser ut att ha klarat sig relativt bra i skuggan av koalitionspartnern Høyre (H) - motsvarande svenska Moderaterna - med endast en smärre prognostiserad minskning sedan förra valet.

– Många tänkte att FRP i regeringsställning skulle tappa stöd. Men de har kunnat profilera sig bättre än väntat, säger Rune Karlsen.

FAKTA

Stortingsvalet i Norge 2017

Valet äger rum måndagen den 11 september, men i 173 kommuner, däribland Oslo, Stavanger och Trondheim, anordnas i år tvådagarsval. Där kan man gå och rösta även söndagen den 10 september.

Var fjärde år röstar norrmännen fram ett nytt storting (riksdag). I Norge sker inte det kommunala valet samtidigt, utan två år efter det nationella.

Sedan valet 2013 har Høyre och Fremskrittspartiet styrt landet med stöd av Kristelig Folkeparti och Venstre.

Statsministerkandidaterna är den nuvarande statsministern Erna Solberg, partiledare för Høyre, och Jonas Gahr Støre, ledare för Arbeiderpartiet.

Heta frågor inför valet har bland annat varit: norska oljepolitiken, invandringspolitik, förmögenhetsskatt och tillgången på jobb i landet.

Valdeltagandet i stortingsvalet 2013 låg på 77,7 procent.

Källor: Norska medier, Utrikespolitiska institutet

TT

ARTIKELN HANDLAR OM